Release Party!

I onsdags kväll hade vi ett litet familjereleaseparty. 

Det var jag, Frida, Stuart, Mila, Sofia, Lance och, huvudpersonen själv, Hampus. 

Det här är omslaget till Hampus första album.

Ett album som han producerat själv.

Skrivit text och musik.

Spelar och sjunger. 

Spelat in och mixat.

Så rätt och slätt:

Hampus 

MAN OF NO NATION 

Klicka här för att lyssna på Hampus album

Champagne ur dricksglas.

Ja finns inget annat till hands så funkar det också :-)

 

Vi försökte få en gruppbild!

Men med trötta barn som inte alls ville samarbeta så blev det inte den bästa bilden.

 Men vad gör det, vi är i alla fall samlade.

 

Behöver jag ens säga att jag är otroligt stolt över vad Hampus har presterat. 

Något som jag helt ärligt inte trodde för elva år sedan när han en dag kom och sa att han önskade sig en elgitarr i julklapp. Lite kaxigt säger jag då att om han lånar Fridas akustiska gitarr och lär sig spela några låtar på den så ska jag tänka på saken. Han gör det och efter några dagar kommer han och spelar flera låtar för mig. Då var jag inte så kaxig längre. Stolt såklart. Jag anmäler honom till musikskolan och Bengt Wickström tar sig an honom. Han får lära sig läsa noter, fingersättningar, musikteori och en massa andra saker som då kanske inte alltid var så roliga men som jag inbillar mig att han har haft glädje och nytta av i sin utveckling. Tre gymnasieår på Mega Musik i Helsingborg och tre månader på Musicians Institute i Hollywood Los Angeles och efter det sju år som isolerare.

I morgon börjar han skriva på ett nytt kapitel och reser till Nya Zeeland, utan returbiljett. Jag har haft lyckan att ha honom hos mig i några månader och har njutit av varje sekund. Det kommer att bli tomt men jag är så glad för hans skull och så otroligt stolt över honom. 

Lycka till Hampus

Förresten så kan jag berätta att fars operation gick fint och han har fått komma hem och återhämtar sig bra.  

Snabbesök i Sverige!

   

Om några timmar åker jag en snabbis till Sverige. Min älskade far ska göra en by-pass operation idag. Det är ett stort ingrepp men en operation läkarna gör flera gånger om dagen. Så jag känner att han är i goda händer och håller alla fingrar och tår att allt ska gå bra.

                                                                             

En liten promenad!

Jag står i köket och torkar disken när Hampus kommer och frågar.
- Hur långt är det ner till kanalen och tunneln?
- Tja, svarar jag. Det tar nog tjugo minuter att gå ner till kanalen och sen är det bara några hundra meter till tunneln.
- Vill du hänga med ut och få lite luft, frågar Hampus.
- Ja det gör jag gärna.
Klockan är strax innan elva och jag börjar inte jobba förrän klockan fem. Så det är gott om tid.
Vi går iväg och kommer ner till kanalen och går igenom tunneln. När vi kommer ut på andra sidan så står där en skylt. Falkirk Weel 2 miles. 2 miles är lika med 3,2 kilometer.
- Ska vi gå till Falkirk Weel, frågar Hampus. Hinner vi det innan du börjar jobba?
- Javisst det är inga problem, bekräftar jag.
Så vi traskar på längs kanalen. Det kommer lite småstänk men inget som man blir blöt av. Plötsligt ser jag ett blått streck fara fram två decimeter över vattenytan.

En kungsfiskare. 

Stulen bild

Den kommer farande några gånger till innan den försvinner igen. 

Jag har sett kungsfiskare flera gånger vid Rönne å men det är första gången jag ser den i Skottland. 

 Framme vid hjulet så kollar vi lite på slussningen och Hampus filmar och tar kort. Det börjar regna lite mer så vi går in i restaurangen för att få lite lunch. Efter lunchen har det slutat regna och vi går ut igen. Nu ser Hampus en skylt där det står Antonie Wall och Rough Castle Fort.
- Ska vi gå och kolla, frågar Hampus.
- Ja det kan vi väl göra, svarar jag
Så vi går dit skylten pekar och hittar så småningom Antonie Wall och Rough Castle Fort, eller hittar och hittar. Det vi ser är en massa små kullar och dalar.

  

Stulen bild

Antonie Wall är en romersk mur som byggdes 139-143 e.kr. Den löper tvärs över Skottland och användes som försvarsmur av romarna mot fiender som kom från norra Skottland och ville ta sig söderut. Med jämna mellanrum låg det fort som beboddes av soldater som försvarade muren. Ett av dom forten var Rough Castle Fort. 

Stulen bild

Det är en fiktiv bild hur man tror att det såg ut.

Det finns inget synligt kvar av fortet heller. Man gjorde utgrävningar i början på 1900-talet men har låtit fylla igen det igen. Jag vet inte varför, kanske man ville vara säker på att det bevaras på det viset. 

Så när vi gått runt och kollat på kullarna och fantiserat om hur det eventuellt sett ut en gång i tiden drar vi oss hemåt igen. Fantasierna gick inte helt oväntat till Asterix och hans vänner när de med mod, klurighet och styrka kämpade mot romarna. Efter att gått tio minuter så börjar det regna. Vi blir i stort sett genomblöta innan vi är hemma igen klockan fyra. Jag hoppar snabbt in i duschen, plockar ihop min jobbeväska och kör iväg till jobb. Väl där upptäcker jag att vi helt plötsligt är dubbelbemannat och jag kör hem igen. 

Summering: En liten promenad som blev en fem timmars promenad istället.

                   En jobbekväll som blev en ledig kväll istället. 

                     

Blandat!

Här kommer en rapport från mig :-)

Jag garanterar inte kronologisk ordning på det jag skriver i detta inlägg. 

Jag vet inte ens var jag ska börja.

Det är inte så att det inte händer något.

Tvärtom faktiskt. 

Dagar jag är ledig eller jobbar kväll går jag alltid med på morgonpromenad. Ibland är vi allihopa d.v.s. Frida, Mila, Si, Sofia, Lance, Zoey, Hampus och jag. Ibland är det reducerad styrka men varje dag får skogen svenskt besök. 

De raska morgonpromenaderna är inte så raska längre.

 Lance vill gärna gå själv och varje udda löv, speciella pinnar, fina kottar, blänkande stenar ska plockas upp och bäras med :-) 

Skogen är en härlig plats! 

Eftersom Hampus just nu bor hos mig så äter vi tillsammans så ofta det går. Men det är inte alltid vi har samma på tallriken. 

Det här är min lunch häromdagen. 

Lax, avokado, gurka, paprika och crème fraiche sås.

Det här är Hampus lunchtallrik.

Honungsmelon, banan, vindruvor, apelsin, plommon och vispgrädde. 

Titt ut mormor!

Lance fick tag i en av mina handdukar och lekte med den i minst tjugo minuter.

Varför köpa dyra leksaker?

Hösten i Skottland har varit riktigt fin.

I söndags var det femton grader varmt och solsken när jag kom hem från jobbet halv tre. Så det blev en härlig långpromenad på nästan två timmar. 

Ett nästan visset kastanjelöv. 

Lika härligt grön som boken är på våren, lika lysande brun är den på hösten.

Snart är alla tistlar färdigblommade. 

Men än kan man hitta enstaka tappra kämpar. 

Kanske inte den bästa bild jag tagit i mitt liv, men en skön promenad var det.

Jag tror jag visar några matbilder till.

Igår gjorde jag grönsaksbiffar. 

Rivna rödbetor, morötter, squash, rödlök och ost. 

Blanda med ägg och mandelmjöl.

Salt och peppar.

Bryn på järnet och kör färdigt i ugnen.

Severades i det här fallet med gräddstuvad potatis, gurka och tomat.

Det finns ett väldigt passande ord.

MUMS!

Som sagt så rullar dagarna på men det betyder inte att jag är sysslolös. Jobbet inkräktar som vanligt alltför mycket på fritiden. Jag passar trollen ibland, vilket är så roligt. De är så härliga och varje dag har de lärt sig något nytt. Jag har redigerat och lagt till en hel del i min bok efter feedback från pålitliga testläsare. Så den är färdig och ivägskickad till några förlag. Min plan är att få den utgiven. Om inget förlag vill anta den (vilket jag är beredd på) så kommer jag att ge ut den själv till våren/sommaren. Sedan har jag ett annat projekt på gång som jag kommer att berätta för er inom kort.

Så sysslolös är jag inte. 

Hampus är inte heller sysslolös.

Här sitter han och arbetar. 

Han har förvandlat mitt vardagsrum till en musikstudio där han lägger sista handen vid sin egenskrivna och egeninspelade musik. Nu ska den bara pusslas ihop och sedan är den klar för lyssning. 

Den tål att höras på det kan jag lova. 

Jag har fått stora äran att förhandslyssna.