Jag vet att jag ibland har en speciell ton i rösten. Det är inget medvetet, det bara blir så. Ibland hör jag det själv och kan rätta till det meddetsamma, men oftast är jag inte medveten om det själv hur det kan låta.
Alltså jag är inte elak fast det ibland låter så. Min käft har väldigt lätt för att glappa och ibland funkar inte kommunikationen mellan mun och hjärna. Jag gillar att munhuggas och tror därför att alla andra oxå uppskattar det. Men NEJ, NEJ, NEJ och åter NEJ Marie, du kan inte ta det för givet.
Jag gillar ju som bekant olika talesätt och ett gammalt och beprövat är: " Att tala är silver och tiga är guld" egentligen tycker jag inte det är särskillt bra, för jag tycker inte att man ska hålla tillbaka sina åsikter och funderingar. MEN JAG MÅSTE lära mig att tänka innan jag pratar.
Jag ska nu öva på detta framöver och hoppas för allas skull att jag lyckas i min föresats.
"Om inte jag kan be om ursäkt, kan jag inte heller förvänta en ursäkt ifrån andra"
Skitstövlen Marie ber alla som känner sig träffade om ursäkt.
1 kommentar:
The skitstövel has spoken!! Inte för att jag tog åt mig men ändå hi hi.. Själv försöker jag följa parollen; bättre tiga och låta folk tro man är lite dum än öppna käften och röja alla tvivel
Går sådär hrrmm... /Tess
Skicka en kommentar