Jag brukar säga till mina änglar
- Tro inte att det ni säger i förtroende till någon, stannar hos den ni berättar det för"
- Men mamma vad du är misstänksam, säger dom då. Man måste väl kunna lita på sina kompisar.
Nej det kan man inte. Inte för att mina änglar har opålitliga kompisar, utan för att deras kompisar är människor och människan är det enda djur som kan prata och då ska man baskemej göra det oxå.
Kanske låter jag som en bitter gammal sur kärring, det är jag inte utan bara en mogen, erfaren, "har varit med ett tag" kvinna. Jag tror inte människor babblar på av elakhet och att man verkligen går in för att bryta förtroende som man fått. Det är nog snarare så att man inte är riktigt klar över vad ett förtroende innebär.
I stort sett dagligen hör man " ja, jag får egentligen inte säga det här, men " eller " jag lovade att inget säga, men du pratar väl inte vidare " eller " jag skulle inte berätta det för dig om jag trodde att du säger det till någon mer " eller, eller, eller. Listan kan göras hur lång som helst.
Naturligtvis finns det undantag, människor som verkligen kan bevara en hemlighet och är värdiga ett förtroende. Men jag tror tyvärr att dom är få.
Nu kan jag nästan höra protesterna " ska hon säga som är en av dom värsta pratkvarnarna som finns " Jo, det stämmer att jag pratar en massa, MEN jag är rätt bra på att hålla ett förtroende hos mig. Jag säger rätt bra för få människor är perfekta. Inte ens jag :-)
Idag blir det därför två kloka talesätt alà Marie.
" Det är inte lätt att va ödmjuk när man vet att man är bäst "
" Vill man sprida ut något, säg att det är en hemlighet "
1 kommentar:
Om du lovar att inte sprida det vidare så ligger det väldigt mycket i vad du skriver. För egen del hoppas jag att jag tillhör dem som kan bevara en hemlighet.
Skicka en kommentar