Skäralids nationalpark!

Lördagens fantastiska eftermiddag tillbringades i Skäralids nationalpark. Jag, ängel F och tre av mina 30 kusiner spankulerade runt på den blåa slingan 7,4 km. Den slingan är bra för där passerar man Liagården och där finns en toalett :-) Man kanske kan tycka att man inte behöver en toa om man bara ska gå 7,4 km men man går ju knappast i walking tempo den rundan. Så en toa halvvägs är inte dumt.

Ganska mycket vatten var där i ån.

Här var det bra fart på "forsen"

Jag har alltid trott att det är någon form av föroreningar när det blir så här skummit i vattnet. Men kusin L berättade att det är "Åsakärringen" som har stortvätt längre upp för ån. Tänk vad härligt det är att lära sig nåt nytt varje dag.

Många rötter var det!

Den här lilla krabaten låg alldeles död på botten i ån, det var lite ledsamt faktiskt. Men kusin H trösta mig och sa att han bara låg och solbadade och snart skulle solen värma hans mage och då skulle den inte va så där läskigt vit längre och sen skulle han simma iväg och fånga flugor och vara alldeles levande igen. Jag valde att tro på kusin H. 

Familjen Trädsvampsparasiter har familjemöte.

Här har familjen Sporsvampsparasiter sitt familjemöte. Trodde jag. Men då kommer kusin E och säger att det där är inte familjen Sporsvampsparasiter utan familjen Isfrost. Lite taskigt faktiskt, det hade varit roligare med familjen Sporsvampsparasiter för dom är så sällsynta ny för tiden. Men kusin E är ju lärare och då "måste" man hålla sig till fakta.

Alltså här är vi högt uppe, men det syns inte så tydligt på bilden. Men det är i alla fall ån som rinner låååångt där nere.

Framme vid Liagården och bakom dass växte dessa skönheter. Undrar varför dom var så stora och fina just där :-)

Skäralidsdammen i all sin prakt. På sommaren när träden är gröna får man inte denna fantastiska vy.

Sådärja, tillbaka igen. 7.4 km på 3h inkl. fikapaus är INTE raskt marscherat. Men det var en riktigt härlig runda. Tack för sällskapet ängel F, kusinerna L,E och H.