Marie i ett nötskal!

Jodå det gick bra att köra till Stirling i onsdags. Jag tänkte att jag skulle köra i god tid så att jag hade marginal i fall jag körde bort mig. Jag skulle vara där kl. 13.00 så först hade jag tänkt att jag kör vid tio tiden så kan jag gå en runda i stan och käka lunch nånstans och ta det lite som en utflykt. Men det regnade så jag ändrade lite i min planering. Jag käkade hemma vid elva och körde iväg halv tolv, det gav mig en och en halv timme.
Det måste ju bara räcka, tänkte jag.

Jodå, det räckte med råge. Jag var i Stirling tio i tolv. Det tog mig alltså tjugo minuter att köra dit och då körde jag ändå ett extra varv i den stora rondellen efter jag kört av motorvägen. Jag skulle ta femte avfarten, men den missa jag och fick ta en runda till. Det är en hyffsat stor rondell när där är sju avfarter i den :-) 

Så jag parkerar och traskar in på det stället där intervjun ska hållas. Jag anmäler att jag kommit och mannen bakom disken säger:
- Du är i väldigt god tid.
- Ja, säger jag,  men jag visste inte hur lång tid det skulle ta att köra och om jag skulle hitta.
- Jaha, var har du kört ifrån då?
- Från Falkirk, svarar jag.
- Han skrattar och säger, om jag får gissa så tog det väl inte mer än tjugo minuter att köra hit.
- Du har alldeles rätt, och då körde jag ändå en extra runda i rondellen.
Han skrattar och ber mig sitta ner och vänta. Som tur var tog jag med mig min bok och hade inga problem att fördriva väntetiden.

Ja för er som känner mig så antar jag att ni inte är förvånade över att jag var så tidig. Men jag avskyr att komma för sent eller med andan i halsen. Jag är hellre pinsamt tidig och det var just va jag var här.

Alltså: Marie i ett nötskal.