Oförberedd vattengympa!

Dagens dialog mellan chefen Jeni och mig.
- God morgon Marie, allt väl idag, frågar Jeni när hon anländer till jobb vid halv nio.
- God morgon. Javisst, svarar jag. Själv också?
- Jadå det är bara bra, försäkrar hon.
- Varför är du klädd så där, frågar jag och tittar på henne.
- Vadå, så här brukar jag vara klädd, säger hon undrande.
- Jo visserligen, men inte på måndags mornarna, då brukar du inte ha din uniform utan träningskläder. 
 - Jaha, du menar så, säger hon och ler. Men du skulle ju ta vattengympan idag, tillägger hon.
- Okej, säger jag lite tveksamt. Det var jag inte förberedd på.
- Men sa jag inte det förra veckan, undrar hon sen och ser lite tveksam ut.
- Eh, nä inte vad jag minns, svarar jag.
- Ojdå, då har jag bara trott att jag sagt något. Tusan med, fortsätter hon. Hur gör vi nu?
- Tja, säger jag och ler. Du får väl studsa runt i nylonstrumpor, kjol och högklackat. Det kommer att bli en syn att minnas.
- Haha, skrattar hon. Tror inte det är så lämpligt även om det skulle vara en kul utmaning. Ja då får vi väl ställa in idag då, säger hon sen.
- Aldrig i livet att vi ställer in. Jag tar det såklart, säger jag.
- Men du kan inte studsa runt i din uniform, du kommer att bli alldeles svettig.
- Jo visserligen, bekräftar jag. Men som tur är har jag träningskläder med mig, för jag hade tänkt träna efter jobb.
- Vilken tur, utbrister hon lättat. Då behöver vi inte ställa in.
- Nix, MEN, tillägger jag lite kaxigt. Nästa gång kan du väl dela dina planer med mig.
- Självklart chefen, säger hon och gör honnör.

Så det blev en oförberedd vattengympa klass och det gick hur bra som helst. Och jag blev som vanligt genomsvettig, så det blev ingen träning efter jobb för kläderna var, så att säga, förbrukade.