Whooohooo!

Två kuliga saker idag:

Den första är att Ängel F har avancerat på jobb, efter 7-månader har hon gått från Fitness Instructor till Senior/Deputy Manager. Vilket på ett ungefär betyder att när hennes chef inte är där är hon verksamhets ansvarig. Så jäkla roligt för henne och gissa om det är en stolt mamma som skriver detta :-)

Och dom här fina blommorna fick hon av en stolt pojkvän!

Nästa kuliga sak är att jag har blivit gokänd som hyresgäst och kan nu börja packa och förbereda mig för en flytt till Shieldhill. Jag kommer fortfarande att bo i Falkirk men flyttar upp för kullen till lite högre höjder. 

Så jag har oxå stigit, om inte i graderna så i alla fall i terräng nivå :-)

Säkert vårtecken! Storm!

Vi har storm i Skottland eller i alla fall i Falkirk. Men jag efterlyste ju vårtecken och vårvindar friska heter det ju.
Jag har inte kunnat vara ute och leta efter våren så jag gjorde mig en smulpaj med blåbär och hallon istället. Egentligen var jag sugen på rabarber paj, men rabarberna har ju inte dykt upp än, så det fick bli det näst bästa.

Jag brukar använda en elvisp när jag rör ihop smuldegen, jag har ingen elvisp så det blir till att hacka ihop den för hand då tänker jag. Men när jag går till TESCO för att handla mina bär tar jag en sväng bort om husgeråds hyllan och hittar en elvisp för 55:- Bra pris!

Den höll för premiären i alla fall :-)

Min smulpaj innan ugnsbesök!

Efter ugnsbesök!

Och så vaniljsås till såklart!

Mmmm vad det var gott :-)

Vårtecken!

Hela den gångna veckan har jag som bekant antingen jobbat eller fixat i Sofia & Davys hus. Idag har det varit underbart vårväder med 12 grader varmt, sol och moln omvarannat och inte mycket vind. Så lite vårtecken kan väl vara på sin plats. Jag gjorde en botanisering i Sofias nya trädgård och detta var vad jag hittade. Inte så dåligt med tanke på att där är nästan ingen trädgård alls :-)

En gul primula som är riktigt på gång. 

Massor med knoppar.

En vinröd primula som är lite frostskadad i kanterna.

Ett gäng Tussilago lyser härligt i gräsbacken.

Dom är underbart vackra i närbild.

Förhoppningsvis hinner jag ge mig ut på jakt efter fler härliga vårtecken i början på nästa vecka. 

I'll be back!

Haha...tack för underhållningen grabbar!

Idag har jag inga målar eller tapetserarbilder, men väl en händelse att berätta.

I eftermiddags körde jag och Sofia ner till mattaffären för att hämta en heltäckningsmatta som dom beställt. Vi kommer in i affären och då utspelar sig följande händelse:

Sofia går fram till en personal i butiken och säger:
- Jag skulle hämta en matta som jag beställt.
- Ett ögonblick så ska jag kalla på mer personal, säger tjejen.
Efter en stunds väntan kommer där ett butiksbiträde i form av en tant.
- Vad kan jag hjälpa till med, säger tanten.
- Jag skulle hämta en matta som jag beställt, säger Sofia.
Tanten tittar på oss, ler och säger.
- Vem av er kan köra en sån stor bil så att ni kan ta mattan med er.
- Ehh, ingen av oss, svarar Sofia. Jag har en personbil.
- Men det går inte att ta mattan i en personbil förstår du väl, den är ju fyra meter lång.
- Jo jag vet, säger Sofia. Men man kan vika den så att den går in i bilen.
- Nä det går inte, svarar tanten. Den är rullad och inplastad och kommer direkt från fabriken.
- Det går väl att ta av plasten, rulla upp den och sen vika den.
- Nä så kan man inte göra, fortsätter tanten och låter riktigt nedlåtande i sin ton.
Dom står där en liten stund och säger Nä, Jo, Nä, Jo, Nä, Jo. Till sist kommer där en annan personal och blandar sig i ( jag kallar honom från nu "kille 1")
Sofia förklarar för honom vad hon vill och hur hon menar att man ska göra med mattan. Han ser lite tveksam ut till hennes förslag men säger.
- Ge mig fem miinuter så ska jag se vad jag kan göra, det borde gå att lösa på något sätt.
Så traskar han iväg och kvar står tanten och försöker göra sig rolig på Sofias bekostnad och mumlar nåt om att vika en matta på det viset kan man inte göra.

Efter en liten stund kommer kille 1 tillbaka och med sig har han kille 2 och kille 3 som bär mattrullen på sina axlar. Dom lägger ner den på golvet och står där och skakar på huvudena åt tanken på att vika denna mattrulle. Sofia går fram till dom och berättar hur dom ska göra för att det ska bli bra. Dom provar men får inte rätt på det så hon får förklara en gång till och peka och gestikulera. Kille 2 och kille 3 vill inte riktigt lita på att den där tjejen som står där och pekar har någon som helst aning om vad hon pratar om. Till sist fattar dom och när dom gör precis så som hon säger så blir det en perfekt paket på 1x 1,5 meter. Kille 1 viskar då till mig.
- Det där trodde jag inte skulle gå, men jag är glad att jag lyssnade på henne. För nu vet jag att det går hur bra som helst att vika en matta. Men låt den inte ligga vikt för länge, tillägger han lite försiktigt.
- Nädå, svarar jag, vi viker upp den och rullar den igen så snart vi kommit hem.

Kille 1, kille 2 och kille 3 hjälps åt att bära ut mattan till bilen och stoppar häpna in den i Sofias Reanult Megane kombisedan modell. När dom lagt in den och Sofia stängt bakluckan, säger kille 1.
- Jaha grabbar. Vad har vi nu lärt oss av detta?
Kille 2 och kille 3 ser ut som fågelholkar båda två. Ingen aning där inte.
- Jo vi har lärt oss att lyssna mer på kvinnor. Och, tillägger han, i synnerhet när dom är så bestämda som den här damen och tittar på Sofia
Han ler och tackar för lektionen, sen lommar dom iväg och dom ser faktiskt lite skamsna ut.

Vi hade roligt åt detta hela vägen tillbaka till huset.
Jag behöver väl engentligen inte säga att jag och Sofia bar enkelt in mattan i huset.
Jag behöver väl egentligen inte heller säga hur stolt jag var över min ängel. Att stå där och se när ens dotter pekar med hela handen och får tre killar (gubbar) att göra exakt som hon säger, fast att dom själva är övertygade om att det inte går.
Det värmer i modershjärtat. 

Skvallerbytta bing bång!

Idag har jag gjort något som jag troligen inte skulle gjort i Sverige.
Det tog mig 45 min med beslutångest innan jag bestämde mig för att göra det. Men när jag gjort det kändes det som en lättnad att ha gjort det. Hoppas jag inte får ångra att jag gjorde det.

Jag har skvallrat till chefen Jeni om en jobbekompis!

Vi gör pooltest varannan timme och att det blir gjort ligger på oss som är fitness instructors eller på leisure attendents. Det funkar bra för det allra mesta, men ibland ( beroende på vem som jobbar ) kan det va lite si och så med det. Den som är sämst på att sköta det är faktiskt "lillchefen" han smiter gärna undan och sen kan han mycket väl säga att han har gjort pooltestet fast han inte har. Det är så korkat för det är världens lättaste sak att kolla om det är registrerat eller inte. Det syns när nästa man kommer för att göra ett nytt test två timmar senare.

Det retar gallfeber på mig när man ljuger och smiter undan och dessutom gör det utan någon som helst finess. Ovan på det har han mage att kritisera oss andra om vi skulle göra testet 10 min senare än utsatt tidpunkt.

Idag hade han klantat till det ordentligt. .

När jag kom och skulle göra pooltestet klockan fyra visade det sig att det var inte gjort sedan klockan sex i morse. Alltså inget gjort klockan åtta, tio, tolv och två. Det är faktiskt allvarligt, något kan hända som slår ut klordoseringen och då kan folk bli sjuka av att bada i poolen.

Det tog mig 45 min innan jag beslutade mig för att berätta för Jeni. Man vill ju inte va en sladderbytta, men i det här fallet kände jag att jag inte bara kunde låta det passera. I Sverige hade jag antagligen konfronterat honom själv, men jag känner att argumentera sakligt och med pondus på engelska ligger nog lite över mina begränsningar.

Så jag berättade för Jeni om mina observationer, hon blev topp tunnor rasande. Hon var tacksam att jag sagt ifrån och lovade att inte berätta att det var jag som skvallrat.

Hoppas hon håller vad hon lovat för lillchefen och jag är inte bästa vänner redan, så det behövs inte mycket bränsle för att det ska braka loss på riktigt.

Och konflikt på jobbet kan jag vara utan.

Renovering dag 2!

Idag har vi tapetserat jag och Sofia.

Det visade sig att vi var ett perfekt team.

Jag stod för erfarenhet och praktisk kunskap och Sofia för uträkningar och finlir.

Mönsterpassning på 64 cm kräver att någon i teamet kan räkna och det kan ängel S.

Perfect combo!

Lite lim på väggen.

Sa ju det. Finliret tog Sofia hand om.

En jäkla massa dosor och antenn uttag som det ska göras hål för och skäras runt om.

Sånt har jag inte tålamod med så det fixa Sofia lekande lätt.

Det var en utmaning att tapetsera med golv- och taklister kvar, men det gick jättebra och resultatet blev superfint.

I morgon är det jobb halv tre till nio, men en liten sväng målning hinns nog med innan jag åker till mitt förvärvsarbete.



Renoveringsarbete!

Igår fick ängel S och Davy nycklarna till sitt nyinförskaffade hus. Idag startade vi med att spackla, slipa, maskera, pensla och rolla. I morgon ska vi tapetsera.

Sofia rollar grått på tre väggar och den röda väggen ska tapetseras.

Davy rollar vitt över det lila, men är alltid redo för att leverera ett smile.

Ja, så har dagen sett ut idag och morgondagen blir snarlik!

Godnatt :-)