måndag 22 december 2014

Mila!

Här kommer några bilder på underverket. 

Nyfödd!

Fyra dagar!

Också jag med mina hjärtegryn.
Helt plötsligt blev Lance en stor kille :-)



lördag 20 december 2014

Mormor igen!

Det här blir en väldigt snabb uppdatering. Vill bara tala om att i torsdags natt 23.48 kom lilla Mila Raeburn till världen. Jag kommer att lägga upp bilder så snart jag hinner. Men kan försäkra er om att hon är fantastisk :-)

torsdag 18 december 2014

Tågutflykt och julpass!

I tisdagsförmiddag tog jag, Frida, Sofia och Lance tåget till Edinburgh. Det har öppnat en Nordic Affär som säljer skandinaviska matvaror. Vi köpte julmust, chokladpudding, julmust, pulvermos, julmust, skumtomtar, julmust, ostbågar, julmust, m.m. och sen blev det några flaskor julmust också. 

Lance åker tåg :-)

Mina älsklingar!



På kvällen var det tid för min sista klass innan jul.
Jultema med julmusik.
Core och cardio.

Alla hade något juligt på sig.
Från vänster: Corrine, Derek, Derek, Hillarie, James, Lindsey, Susan, Mandy och Jamie. Ross var sen så han kom inte med på gruppbilden. 

Så honom fångade jag i flykten när han kom rusande.

Core delen bestod bl.a. av sidplanka.


En annan variant på sidplankan. 

Armbåge mot knä på cardio delen.
De är så snabba så bilden blev helt suddig :-) 

De är härliga kämpar och bjuder alltid på sig själv. 
Om någon tycker att det inte ser ut som en träningssal på bilderna. Då kan jag bekräfta att det är det inte heller, det är en hotell foajé med heltäckningsmatta. 
Det är i alla fall mjukt att hoppa på och varmt att ligga på :-) 

lördag 13 december 2014

Snöstorm och julbak!

I onsdags och torsdags var Alexander och hälsa på. Jag gillade inte honom något särskilt så jag skickade honom till Sverige. Jag tror han blev lite sur, för vad jag har förstått härjade han runt rejält på sina platser i Skåne.


Ja jag vet, det är inte så mycket snö.
Men med fyra cm snö så stannar nästan de centrala delarna av Skottland.
En och annan saltbil och någon plogbil finna att tillgå. 

Fördelen då med att vara ledig och att det är busväder är att jag med gott samvete kunnat sitta och skriva. På de här dagarna har det blivit tolv sidor. Känns väldigt bra. Ännu ett litet steg närmare den berömda och rika författare som jag kommer att bli :-)

Vad är det här?
Jag hittade ingen färsk jäst i butiken så jag köpte torrjäst.
På den står det att man ska blanda 1 1/2 msk socker och 1 1/2 msk torrjäst i 1 dl 40 graders vatten, låta det stå i ca 15 min och sedan hälla det i degspadet. 
Så det här är jästen som jag ska använda till mina lussekatter. 

Ser normalt ut som ojäst deg.

Ser normalt ut som jäst deg.

Ser normalt ut som ojästa ogräddade lussekatter.

Ser normalt ut som jästa ogräddade lussekatter.

Ops, nu händer det något!

Ser normalt ut som jästa gräddade lussekatter.
Inget fel på den jästen i alla fall :-)

Önskar jag kunde hälla upp ett glas Apotekarnes julmust till min nybakade lussekatt. Men denna flaskan får inte öppnas förrän på julafton. 

Så det fick bli ett glas mjölk till istället. 
Men det är inte så dumt det heller.
Förresten så smakade lussekatten fullständigt normalt.


måndag 8 december 2014

Första snön i Shieldhill!

I morse när jag klev upp såg jag att det hade snöat ute. Det såg mest ut som om det var snömodd, men tänkte att det var ändå bäst att köra i god tid. Ja, tur var det för det var inte alls snömodd, det var frusen snömodd. Sån ni vet som är nästan omöjlig att skrapa rent rutorna från. Det tog sin lilla tid men jag var ju som sagt i god tid. När jag kommer ut på huvudvägen som leder ner till jobb (jag har nedförsbacke hela vägen) gör jag ett försiktigt provbroms. ABS:en slår till meddetsamma och det är glashalt. Jaja, det är bara att glida lugnt och fint hela vägen ner. Efter några minuter har en bil hunnit i kapp mig och har inte tålamod att ligga bakom så han kör om. Okej, tänker jag, inser han inte hur halt det faktiskt är. Svaret är nej, för när jag kommer fram till en rondell 500 meter längre fram står han på tvären i rondellen och har kasat in i mitten på densamma. Vad jag kunde se så var varken han eller bilen skadade, så då blir tanken genast. Likagott åt honom, hoppas att han lärde sig något av det. Som t.ex att ligga kvar bakom en skåning. För är det något som en skåning kan så är det att köra i frusen snömodd :-)

I lördags blev jag åter inringd till jobb för att göra några rygg och nacke massager. 

Så här ser bänken ut där jag masserade.
Alltför bred för mitt sätt att massera på. 
Tur att jag inte står där hela dagarna :-)

Jag ser inte speciellt mycket på TV, nästan inte alls för att vara noggrann. Men det finns ett program som jag ogärna missar och det är X-factor. Det visas lördag och söndagskvällar och nästa helg är det final. Eftersom jag jobbade i lördagskväll och inte kunde se det då fick jag kolla hos Sofia på söndags eftermiddagen. Hon kan spela in det kan inte jag :-) Så där låg jag halvlutande i soffan med Zoey sidan om mig som vet exakt hur man relaxar. 

Zoey är expert på det!

Ja som sagt nu är det final till helgen och från början hade jag ingen klar favorit, där är flera som är riktigt duktiga. Men de senaste veckorna har en kille seglat upp som min absoluta favorit. Han heter Ben Haenow. Om ni orkar så rekommenderar jag er att titta på Youtube. Kolla in när Ben sjunger Hallelujah, I will always love you och I don't want to miss a thing. Han har en riktigt härlig rockröst och jag håller mina tummar för honom i finalen.
Jag hoppas att Ben vinner, men jag misstänker att Fleur East vinner, hon är riktigt duktig. Titta när Fleur sjunger bl.a. Uptown funk.
Jag försökte klistra in länkar till er men det ville inte riktigt funka.  

fredag 5 december 2014

Nattgäst!

Jo som sagt, i förrgår hade jag en övernattningsgäst. Vi delade sovrum, men inte säng. Han gick och lade sig klockan åtta, men det gjorde inte jag. Han sov som en stock hela natten, men det gjorde inte jag. Jag vaknade av minsta ljud och rörelse. Fisar, snarkningar, kraffsningar på lakanet, näsgnuggningar, smackningar och alla andra konstiga ljud som han gav ifrån sig.



Ops, fel bild ;-)

Den här lille gynnaren heter Oleg Orlov och kommer från Afrikanska savannen. Som ni ser är det ingen illegal invandrare utan han har ett riktigt pass. Han flyttade in hos mig för några dagar sedan och är väldigt söt. 


Men det var ju den andre den andre lille gossen som skulle sova över hos mig. 

En resesäng och en IKEA kasse full med alla eventualiteter som man kan tänkas behöva när man sover borta och är fyra månader.

Lite lekande på golvet innan nattmat och nattning.

Den här bilden ger en riktig flashback. 
Den där foten som Lance håller i och tuggar på är en leksak som jag sparat från när mina änglar var bebisar. Jag köpte den och en gul hand till Frida och båda leksakerna har hängt med genom hantering av Sofia och Hampus också. Man kan inte se på dom att de faktiskt är 31 år gamla. Fantastiskt. 

Selfies är ju så populära nu för tiden. 
Så här kommer Lances selfie. 
Jag får erkänna att jag tryckte på knappen och stötta kameran lite, men det mesta gjorde han själv. Duktig kille det där :-) 

På selfies ska man ju göra olika mer eller mindre smickrande faces. Jag kunde inte få honom till att göra duckface så det fick bli ett luringface istället.

Han har redan glimten i ögat!
Hur ska det här sluta :-) 




torsdag 4 december 2014

Home again!

Jaha då har man varit hemma en vecka. Knasigt. Tack för ert tålamod förresten.

Det blev några dagar hos Hampus. De ägnade jag mest åt att måla och tapetsera.

Hampus rollar, 

och jag finlirar. 

Vi han med en runda i Skäralid också.
Hampus ville (inför framtida äventyr) testa att vandra och bära riktigt tungt i ryggan. 

Så han packade 22.5 kg i den och vi gick iväg.

Vi följer blå markering. 

Den startar kraftigt uppför eller slutar kraftigt nedför.
Beroende på vilket håll man väljer.

Väl uppe kan man skymta sjön mellan träden.
Den går inte att se på sommaren. 

Hampus blickar ut över dalen och drömmer sig bort till andra dalar i andra delar av världen. 

Ett regnvått bokblad.

Dom är ganska envisa de där boklöven.
De håller sig förtvivlat fast på grenarna, men förr eller senare hamnar de oundvikligt ändå på marken. 

Hampus kortgraferar.
Alltså, sätta sig ner på huk med 22.5 kg i ryggan och sen resa sig obehindrat upp igen. Ja det gjorde inte jag när jag var 25 :-)

Det här är ungefär det han tog kort på, fast hans vinkel var lite mer i marknivå. Även utan rygga så kan jag inte komma så långt ner utan att lägga mig på knä. Ja, ja, jag är ju också dubbelt så gammal. 

Här har vi lilla ån, 

och här är lilla bron. 
Det här är sista bilden från Skäralid, vi kom iväg lite sent så det hann bli mörkt innan vi hade gått hela rundan. Det var faktiskt lite läskigt att gå i skogen i mörker. 

Ja som sagt nu är jag hemma igen och i morgon ska jag berätta för er om min nattgäst som jag hade natten mellan onsdagen och torsdagen.