lördag 29 augusti 2015

Inspiration och kreativitetsresa!


Vad är det här?












Har någon listat ut var det här är?

Antagligen inte!

Det här är stället jag ska åka till två veckor i januari. 
Jag har bokat mig själv en inspiration och kreativitetsresa. Det kommer att bli som en aktivitetsresa också med massor av fina vandringsleder. Med en dagstemperatur på omkring arton grader så är det ingen sol och badresa. Men förhoppningsvis ändå en del energigivande solstrålar. 

Vill ni gissa? 
Jag tror minsann att jag ska göra detta till en tävling. 
Det var länge sedan jag hade en sådan. 

Jag ska ge er några ledtrådar. 
* 267 000 invånare. 
* Grönt året om. 
* Namnet betyder "trä/timmer" på inhemska språket. 

Beroende på hur kvalificerade era gissningar är så kanske jag återkommer med fler ledtrådar. 

Kom igen nu och ge mig era svar :-) 



onsdag 26 augusti 2015

Härlig vecka!

Nu har mor och far åkt hem igen. Det har varit härligt att ha dem här. 
Utflykter, glassätning, museibesök, tågresa, restaurangmat, kortspel, hemmalagad mat, barnbarnsbarnmys, promenader och lite till. 

Mor & far och Kelpies hästarna.
Trots att himlen ser mörk ut hade vi tur med vädret hela veckan. 
I stort sett inget regn. 

Här är nästan hela min familj samlad. 
Stuart med Mila, Frida, jag, mor & far.
David, Sofia & Lance.

Igår var det dags för årets stora golftävling.
Vital Healt Club Competition.
Det var fjorton medlemmar från gymmet, tretton herrar, en dam och så jag. Lite roligt var att jag med mina femtiotvå år var yngst i startfältet. och den äldste var åttioåtta. 
Hela tävlingen avlöpte hur bra som helst, alla var nöjda och alla fick priser. 
Dessutom hade vi arton grader varmt, växlande moln och sol och ingen vind. 
En bra dag helt enkelt. 

Och som fulländning på en toppenvecka så kommer beskedet att min lille påg kommer över nästa vecka. Som jag längtar!
  


torsdag 20 augusti 2015

Övernattningsgäst och gäster!

Häromnatten hade Mila sin första sovaöverhosmormorövning.
Den övningen gick lätt som en plätt och i vanlig ordning sover trollen hur bra som helst medan trollmormor vaknar av varje fis och rörelse som dom gör.

Jag tror jag har sagt det förut.
Den gula handen och röda foten köpte jag till Frida när hon var bebis och dom är fortfarande lika fina och uppskattade. Kul. 

Krypövningar!

Bollar i en pool utan vatten är hur kul som helst.
Särskilt när man kan ta sig i och ur själv.

Frukostgröt!

Vem vill pussas?

Och så en liten tupplur på det.

Goa unge!

I tisdags kom mina kära föräldrar och ska stanna några dagar.


"Härliga tider, strålande tider"

citat Thor Modén




fredag 7 augusti 2015

Massage för hemmabruk!

Det var namnet på kurser som jag höll en gång i tiden på Medborgarskolan. Nu har jag gjort comeback i ämnet fast då i Skottland istället.

Så igår kväll hade jag en sådan kurs för sex stycken damer. Det var otroligt kul att köra en kurs på engelska. Självklart har jag inte ord så det räcker för alla tekniska termer. Men med engelska, lite latin och mycket kroppsspråk så löser sig det mesta. Sex torsdagskvällar och två och en halvtimme varje gång blir det.



söndag 2 augusti 2015

Konsert med Sir Tom Jones!

Än kan han leverera den gamle silverbjörnen!

Grindarna öppnade klockan sex och jag var där tjugo i sex och köade med pensionärerna. Konserten var på Falkirks fotbollsstadion. 

Läktaren på ena långsidan, mitt emot scenen. 

Scenen.
Inte så mycket folk än, men det rättar till sig. 

Hur man väljer att klä sig är verkligen olika. 
Det är molnigt, småblåsigt och 12 grader varmt. 
Jag såg många, och då menar jag många, som var klädda som den här kvinnan. Kort kjol, tunn blus, barbent och högklackat. Några hade en tunn kofta med sig ifall det skulle bli svalt på kvällen. 
Själv hade jag underställ, jeans, tjocka strumpor i mina springafortskor, vindtät jacka och vantar. Efter ett par timmar drog jag på mig en tjocktröja utanpå jackan och ytterligare en timme senare svepte jag runt mig en fleecefilt. Jag frös inte! Dessutom hade jag dubbla sittunderlag att sitta på. Det är kallt att sitta på plaststolar annars. 

Sminkväskan är det viktigaste att ha med sig när man går på konsert.
Bäst att bättra på innan "Tjuren från Wales" äntrar scenen.

En kille som heter AJ Brown öppnade konserten.
Han och en flygel. 
Mycket duktig. 

På tur efter det var två tjejer och en kille. 
De spelade country. 
Helt okej. 

Sen kommer han då äntligen.
75 år och med en röst som håller hur bra som helst. 
Man kan inte vara annat än imponerad av Sir Tom Jones. Okej, han hoppar inte omkring på scenen och han kan inte riktigt hålla trycket i rösten lika länge som för 30 år sedan. Men det gör inget, han levererar över förväntan. 
Tack Marie för födelsedagspresenten!

Jag provar att lägga in en filmsnutt, jag hoppas ni kan se och höra den. 
Den är filmad med kameran på full zoom. Bild och ljud är inte det bästa men jag hoppas att budskapet går fram i alla fall. 
Njut!








torsdag 30 juli 2015

Lance fyller 1 år!

I lördags fyllde Lance 1 år. Stora killen nu.
Men innan jag visar bilder från hans födelsedag ska jag visa min galna, roliga, tosiga kusin som har varit och hälsat på några dagar.
I fredags var vi i Edinburgh hela dagen. Vi spatserade runt i parken, shoppade lite, turistade och skrattade.

Obligatoriska bilden med säckpipespelande skotte. 
Sir Walter Scott monumentet i bakgrunden. 

Tack söta lilla Lotta för de här dagarna. 
När vi kommer samman är det som om tiden stått still. 


Lance 1 år!

Familjebild!

Ettåringen!

Kusinerna!

Mila!


Tårta!
Min hembakade gräddtårta med hallon och blåbär blev uppskattad av alla utom Lance.

Han älskar blåbär!
Men när där är något konstigt vitt på som kallas vispgrädde.
Nja då är han inte så säker på att det går att äta. 

Okej, jag pillar lite på det.
Men tro inte att jag ska äta det!

Efter kalaset följde han med mig och Lotta hem för övernattning.

Liten sagostund innan läggdags!

Nästa dag var hyfsat väder och en runda till lekplatsen skulle passa bra. Men jag hade inte tagit med någon mössa, skor eller vagn till honom. 
Men vad gör det, det finns lösningar på det mesta. 

En lila snusnäsduk på huvudet mot solen. 
Upp på mina axlar och iväg mot Sherwoodskogen.

Gunga är livet!

Sen blev det lift med Lotta tillbaka.

lördag 11 juli 2015

Ni vet känslan!

Ni vet den där känslan när man inser att man borde men inte gjort och sedan är det nästan försent. Men bara nästan, man kan fortfarande göra det men för varje sekund, timme eller dag som går blir det svårare och svårare och ibland mer och mer pinsamt.

Som till exempel:
* Någon säger fel namn till dig och du rättar inte personen. När personen sedan för femte gången kallar dig för Sara istället för Petra börjar det kännas lite obekvämt. När du sedan springer på personen två veckor senare och den säger: Nä men hej Sara, hur är det med dig? Ja då känns det som om det är försent att rätta till misstaget. Men det är det inte, det är bara att ta tjuren vid hornen och rätta till det lilla misstaget. Ta på dig allt ansvar om misstaget och ni båda kommer antagligen skratta åt det tillsammans.  

Just så känner jag mig nu: Jag borde ha gjort det för flera dagar sedan, kanske till och med veckor. Så nu är känslan att:
* Ja men då struntar jag i det, då lägger jag ner hela projektet.
* Jag har inget att förmedla längre.
Men då inser jag att det spelar väl ingen roll att det var exakt tjugo dagar sedan jag gjorde det. Det är bara att göra och sedan fortsätta som om det inte var tjugo dagar sedan sist.

Så här kommer ett nytt blogginlägg. Jag tar på mig hela ansvaret och lämnar inga garantier för att det inte kommer att hända igen.  Jag lämnar heller ingen garant för att det jag skriver kommer i kronologisk ordning.

Jag ska börja med att hylla
Som jag skrev i förra inlägget så firade min mor och far fyrtio årig bröllopsdag den tjugonde juni. Jag tog reda på att far bokat bord på Skäralids Restaurang samma dag. Då ringer jag upp restaurangen och frågar om det går att ordna så att jag och min syster bjuder dom på maten. Cecilia i luren tvekar inte en sekund att lita på mig. Så jag ger henne mina kortuppgifter tillsammans med mitt telefon nummer. Hon dukar med vit duk och blommor på bordet och överraskningen är total när mor och far kommer dit. Nästa dag är pengar dragna från mitt kort och allt funkade hur bra som helst. Det är vad jag kallar service. Tack igen Cecilia med personal på Skäralids restaurang.   



Det här är min födelsepresent till mig från mig. 
Den förste augusti har han en konsert på Falkirk stadion och jag ska dit.
Det ska verkligen bli kul. 

Äntligen är muren färdig.
Nu ska staket upp och beslut om vilka plattor som ska läggas.
Jag kanske rent av har en trädgård till vintern :-)


Jag har spelat två rundor golf med gubbarna.

Nu är det tid med personalbyte igen!
För sextonde gången har en fitness instructor slutat och en sjuttonde börjat. 
Jag är helt ärligt lite trött på det, faktiskt så trött att jag i rena ilskan sökte nytt jobb. Jag vill egentligen inte byta, jag trivs med mitt jobb, det är omväxlande och medlemmarna är trevliga. Jag har det bra som jobbar fyra dagar och är ledig tre. Jag tjänar inga pengar men kan hanka mig fram. 
Nåväl, jag sökte i alla fall det här jobbet, som också är som fitness instructor. Och till min förvåning så blir jag kallad till intervju. Jag har aldrig varit på en riktig jobb intervju och hade ingen koll på något överhuvudtaget. Intervjun var i tre delar, först en gruppintervju där vi var fyra personer som tillsammans skulle göra en samarbetsövning. Vi skulle bygga ett torn av spagetti och marshmallows. Efter det skulle varje person göra ett träningsprogram till en fiktiv person och till sist var det en individuell intervju. En intervju med, som jag tyckte, ganska löjliga frågor. Som t.ex. Berätta om ett tillfälle när du hjälpt en annan människa till ett bättre liv. Berätta om när du varit till stort stöd för en annan person. Fem frågor med liknande frågeställning. Den sista var dock enkel. Berätta om en förändring du gjort i ditt liv.

Jag fick inte jobbet, men det gör inget. Som jag sa så vet jag inte ens om jag tackat ja om jag blivit erbjuden det. Det positiva var att när dom ringde upp och meddelade att jag inte fått det så fick jag feedback på intervjun. Gruppövningen hade gått bra, jag hade visat att jag hade ledaregenskaper utan att vara dominant :-) träningsprogrammet var också bra men de tyckte att jag skulle framhävt mig själv mer på individuella intervjun. Jag skulle helt enkelt skrutit mer om hur förträfflig jag är. 


Dom här två filurerna förgyller mitt liv i massor.

Lance är på gång att börja gå.

Han gillar att krypa i tunneln från IKEA.

Mila i sin nya gunga. 

Mila leker med Duplo telefonen som härstammar från tidigt åttiotal :-)
Jag har faktiskt tagit med mig allt Duplo som mina ungar hade när dom var små. 
Det kommer till användning nu. Härligt!

Så här trött kan man bli på den dagligt obligatoriska morgonpromenaden. 


Zoey har varit hos mig några dagar och i morse var vi ute bara hon och jag på en lång härlig runda. 
En inte helt utslagen nyponros såg vi.

En fingerborgsblomma såg vi också, 
eller som den heter på engelska Foxglove.

En färdigblommad ärttörne.
Lika fina som de är i full blom, lika fula är dom när blomningen är över. 

Men kom igen nu då!
Det är så trist när du ska stanna och kortgrafera hela tiden.