Förhandling med chefen!

Idag har jag haft en förhandling med min chef. Det händer inte helt sällan att någon av spaterapeuterna ringer på morgonen och sjukanmäler sig. Är spaet då fullbokade, vilket dom oftast är, blir det halv kaos. Tyvärr så är inte arbetsmoralen den bästa så oftast är där inte någon av de andra tjejerna som kommer in och täcker. Ingen av terapeuterna är anställda på heltid så egentligen borde det gå ganska enkelt att lösa. Men som sagt de har inte riktigt en "teamkänsla" och är inte villiga att ställa upp. Så vad gör man då för att lösa situationen?

Jo då frågar vi Marie.

Och den där tokiga svenskan hon ställer såklart upp :-)
Men efter två helkroppsmassager i lördags, en helkropp i söndags och två rygg, nacke i går kände jag att nu får det faktiskt räcka. Nu vill jag ha någonting ut av det här.
Jag har ju fått löfte om att så fort min försäkring var klar skulle jag få lov att marknadsföra mig på jobbet. Jag skulle få lov att "hyra" ett rum och priset skulle vara 70/30 fördelning. Nu är min försäkring klar, mina visitkort är tryckta, hemsida och Facebook sida är lanserade. A4 affischer och foldrar kommer på måndag och jag är redo att köra igång.

Så jag bjöd in min chef till förhandlingsbordet och förberedde mig på en fajt.
Så här lät det:

- Kommer du ihåg att du lovat mig att jag skulle få marknadsföra mig här på jobbet när jag hade allt klart, börjar jag lite försiktigt.
- Javisst, svarar Jeni. Är det klart nu då?
- Ja jag har allt klart och är redo att köra igång när jag kommer tillbaka från min semester.
- Men va bra, då kan vi skriva ett avtal då.
- Ja det kan vi göra, säger jag och fortsätter. Men jag har ett litet krav.
- Jasså och vad är det då, säger Jeni och låter lite förvånad.
- Jo jag vill att jag inte behöver betala någon hyra för de första tjugofem klienterna jag har, hasplar jag snabbt ur mig.
- Okej, varför just tjugofem, undrar Jeni.
- Tja, det var bara en siffra jag tyckte lät bra, erkänner jag.
Jag hade ju ingen direkt förklaring till varför jag valde tjugofem, tyckte bara att det kändes som ett bra antal.
- Nej, jag tycker inte att det är en bra idé, säger Jeni. Vad sägs om tre månader betalningsfritt och att dom månaderna börjar räknas från att du har din första klient.
- Ja varför inte, säger jag.

Vilken fajt det blev. Värsta förhandlingen jag någonsin gjort. Eller inte :-)

Helt ärligt trodde jag inte heller att det skulle bli särskilt svårt att få igenom ett krav av något slag. Hon vet var hon har mig och att jag alltid ställer upp när hon frågar. Hon hade haft väldigt svårt att inte ge mig något. Men hur som helst så vet man ju aldrig på förhand hur det ska bli.

Så summa sumarum. Jag har i alla fall skaffat mig ett ganska bra utgångsläge för mitt lilla massageföretag Svensk Massage.

 

Mitt liv som massage terapeut!

Under mina år som massage terapeut har jag varit med om ganska många olika saker. En del har varit roliga en del har inte varit så kul. Vissa saker händer ganska ofta andra betydligt mer sällan.

* Jag har masserat unga människor och jag har masserat gamla människor.
* Jag har masserat kraftiga människor och jag har masserat tunna människor.
* Jag har masserat kvinnor och jag har masserat män.
* Jag har masserat håriga människor och jag har masserat icke håriga människor.
* Jag har masserat människor som börjat gråta.
* Jag har masserat människor som börjat skratta hysteriskt.
* Jag har masserat människor som protesterat av smärta.
* Jag har masserat människor som pratat oavbrutet.
* Jag har masserat människor som inte blundar utan stirrar oavbrutet på en.
* Jag har masserat människor som grymtat av välbehag.
* Jag har masserat människor som fjällar av solbrännan.
* Jag har masserat människor som somnar och snarkar högljutt.
* Jag har masserat män som rest tältpinnen.

Antagligen skulle jag kunna komma på fler punkter men jag tror att ni förstått att ingen klient är den andra lik.

Idag blev jag inkallad till jobb några timmar för att göra två helkroppsmassager.

Min första klient är en kraftigt överviktig tjej som aldrig fått massage förut. Hon ber mig att massera försiktigt för hon tycker egentligen inte om när någon rör vid henne. Men hennes syster har övertalat henne att hon ska prova massage för sina ryggproblem. Jag försöker tala om för henne att det är bättre att jag masserar med ett ganska kraftigt tryck istället för att bara dutta. För då kommer inte massagen att kännas som en beröring utan som just en massage. Vi kommer dessutom överens om att jag ska hoppa över benen och bara massera rygg, nacke och armar. När jag är färdig så frågar jag såklart hur hon upplevde det hela. Hon svarar att det gick mycket bättre än hon förväntat och känner sig överraskad av att hon inte upplevde massagen som obehaglig.
Det där tycker jag är ett gott betyg till massören :-)
Dessutom fick jag £5 i dricks.

Den andra klienten är en tjej i tjugofemårs åldern.Hon vill ha en hård massage. När jag börjar massera lägger jag märke till att hon är brun, väldigt brun. Hon har nog varit utomlands tänker jag. Men efterhand som jag masserar ser jag att det är ingen riktig solbränna utan bara en påsprejad solbränna, ganska illa gjord sådan. Efter ytterligare några minuter tycker jag det börjar lukta konstigt, lite som rökt bacon. Jag fattar först inte vad det är men sedan slår det mig att det är hon som luktar. Kombinationen av sprejsolbränna, olja och friktionen och värmen från mina händer gör att rummet luktar bränt bacon. Dessutom släpper färgen på sina ställen så hon blir lätt melerad i skinnet och jag blir alldeles gul i mina handflator.
Behöver jag säga att det var inte helt enkelt att sig för skratt. Jag undrar vad hon säger när hon får se sig själv i spegeln :-)

Ja som sagt den ena massagen är inte lik den andra och tur är väl det.

Eldshow!

Idag har det varit en eldshow i Helixparken i Falkirk. Gissa om jag glömde min kamera?

Rätt svar är: JA

Men du hade väl din mobil med dig, tänker säkert någon. Jodå, det hade jag men kameran i den är helt kass. Bilderna blir suddiga även om både objektet och jag är helt stilla. Men men, även en suddig bild är bättre än ingen. Eller?

Men solnedgången var fin :-) 

Gott slut och Gott Nytt År!

Nyårslöfte: Har ni några sådana?
Personligen så ger jag sällan eller rent av aldrig några nyårslöfte. Nyårslöften brukar sällan vara särskilt länge om man ser rent statistiskt på det. Självklart finns det undantag och dom människor som faktiskt håller sina löften länge eller rent av resten av livet.
Jag ska inte i år heller ge några löften.

Däremot har jag gjort en uppdatering på mina val och motto. Jag har någonstans på vägen dom senaste månaderna, kanske rent av det senaste halvåret eller året, tappat mina motto. Jag vet inte riktigt hur det gått till och när det egentligen har hänt. Men häromdagen fick jag spel på mig själv, jag kände att jag ville börja gråta, skrika, svära eller kasta någonting. Jag blev så besviken på mig själv att det nästan gjorde ont i hjärtat.

Så jag satte mig ner och skrev ett långt brev till mig själv, om mig själv och om min ilska, besvikelse och frustration över att jag svikit mig själv. Efter ett antal sidor där jag spydde galla över mig själv började texten ändra karaktär och blev efterhand snällare, gladare och mer positiv. När jag skrivit klart kände jag mig som en ny människa. Ja jag vet att det låter klyschigt men det var så det kändes.  

Jag har nu uppdaterat mina motto. Jag vet inte om motto egentligen är rätt ord men för mig funkar det med motto istället för "förbud" eller "jag ska".  Mina motto har som sagt funnits med i bakhuvudet hela tiden men någon del av min hjärna har tryckt tillbaka dom och jag hade tillfälligt tappat bort dom.

* Slösa inte med din tid. ( Livet är alldeles för kort ändå )
* Var aktiv. ( Träna, promenera, lek med barnbarnen )
* Var sökande. ( Meditera, yoga )
* Var kreativ. ( Skriv dina böcker )
* Var självisk. ( Utan att någon annan far illa )
* Gör något varje dag som DU vill.
* Tyck om dig själv. ( Om inte du gör det vem ska då kunna göra det )

Det känns bra att så här på årets sista skälvande timmar ha delat med mig till er lite om mina tankar och funderingar.

Gott Nytt År

önskar jag er alla

och glöm inte att ni är värdefulla 

Bästa julklapparna!

Jag måste ju visa er julklapparna som jag fick.

Antar att ni kan gissa vem den här är ifrån.

Den här är inte heller så svår att gissa på.

Mina härliga busungar.

I eftermiddag var jag och Sofia på bio, vi såg en komedi som heter Daddy's home. Jag är inte världens största fan av komedier, det kan lätt bli lite väl mycket. Men den här var riktigt bra. Både rolig och lite sorglig. Väl värd att kolla på. 

Julafton 2015!

Julafton 2015 firades hemma hos Frida och Stuart. 

Bilden är mörk men förhoppningsvis kan ni se

Frida, Stuart, Mila, Sofia, Lance och Davy.

Sofia, Lance och Davy.

Frida, Mila och Stuart. 

Julklappsspelshögen av paket. 

Ja som ni säkert förstår så var det en härlig julafton.

Det var bara en som saknades.

Den här tomten :-)

Vi fick i alla fall en liten pratstund med honom från Nya Zeeland. 

God Jul!

Ja det önskar jag er alla.