Idag har fjällvandring stått på schemat, men först:
Rätt svar i tävlingen:
Jordärtsskocka.
Den ser inte mycket ut för världen men blommorna är jättefina.
Grattis Grattis till Carina & Ola som återigen svarade rätt i tävlingen.
Priset kommer på posten 😊
I den här lilla stugan bor vi.
Fullt utrustad men inget vatten in så det får man gå och hämta.
Supermysig.
Det här är dasset.
Torrdass ute.
Utsikt från stugan.
Det är väldigt fint nere vid sjön.
Man blir fasen nästan religiös.
Nu till fjällvandringen:
Jag har så många bilder att det här inlägget kommer nog att ta ett par timmar att skriva.
Men kom nu då!!!
Skynda er!!!
På väg!
Först kommer härlig gammal tallskog.
Om ni kikar noga mellan träden går det att se fjället som vi ska upp på.
Gamla tallskelett ligger på marken och får lov att ligga kvar.
En konstig utväxt på en tall.
Ja men där ligger ju en tjärn.
Snartjärn närmare bestämt.
Och där ligger ju fjälltoppen och väntar på oss.
Tallarna blir färre och färre och konstigare och konstigare.
Björkarna fler och fler och lägre och lägre.
Glöm inte att titta bakåt.
Oj med lingon där är kan man tänka.
Men det är inte lingon, det är hönsbär.
En bra bit kvar till toppen.
Nu börjar även björkarna växa glesare.
Glöm inte att titta bakåt.
Men hallå där lille renen.
Jag är inte farlig!
Hm, vet inte om jag tror på det!
Jag drar!
Inte många björkar nu.
En del av dom högre topparna har redan snö på sig.
Det syns kanske inte så tydligt men det här är en liten fjällbäck.
Rent, klart och kallt vatten. Smakade hur bra som helst.
Fantastiska färger.
Just på denna platsen, på denna stenen gifte sig Eva och Anders för 31 år sedan.
Glöm inte att titta bakåt.
Ser ni Snartjärn?
Kalfjället!
Alltså hur stort är det?
Man ser hur långt som helst.
Inte mycket kvar nu till toppen.
Hej igen renen!
Fast det var nog inte samma ren som innan.
Uppe på toppen.
Fjället Piesnes ca 800 meter över havet.
Vilka vidder!
Magiskt!
Vind i håret och glädje i hjärtat.
Sanslöst vackert.
Markering av lederna på fjället är några stenar ovanpå varandra.
Tydligt kan tyckas men faktiskt inte helt enkelt att se på avstånd.
Dags att börja gå tillbaka ner igen.
Snubbelvarning på den här filmsnutten.
Dvärgbjörken har börjat skifta färg.
Gröngult till,
orange, sedan till,
blodrött.
Otroligt fint.
Nere i björkarnas land igen.
Ser ni den svarta laven som är en bit upp på stammen?
Den markerar snödjupet på vinter, coolt.
Så ungefärligt snödjup är 180 cm.
Inga kommentarer.
Tallarnas land kräver tallskelett.
Tillbaka vid Snartjärn där solen snart går ner bakom Piesnes fjället.
Vilken underbar dag.
Jag kan inte med ord beskriva hur fint det var på fjället.
Magiskt är nog det bästa ord jag kan komma på.
Puss och kram
