En produktiv dag!

Dagen idag har varit en mycket bra dag. 

Jag startade dagen med en morgonpromenad kvart i sju. 

Jag gav mig bara ut på måfå men hittade ett smultronställe. 

Vid den här tiden ligger strandpromenaden öde. 

Jag följer den en bit bort från själva byn och viker sedan av in på några smågator som jag hoppas ska leda till skogen och bergen som jag ser från mitt rum.

Visst måste man följa en sådan här stig om man hittar en? 

Jag måste i alla fall!

När jag gått en stund öppnar skogen upp sig och där ligger en stor kyrka bara så där. 

Jag följer den lille grässtigen och fram till kyrkan.

Den här gravstenen stod och vaktade ingången till kyrkogården. 

Fast att jag inte är troende så tycker jag att det är något speciellt med kyrkor och kyrkogårdar. Det är precis som om man börjar gå försiktigare. Pratar tystare och känner ett visst lugn lägga sig. 

En fin gammal stenkyrka var det i alla fall. 

Jag går tillbaka till min ursprungsstig och fortsätter på den en bit till. 

Då öppnar sig ännu en glänta och i den hittar jag denna fina sjö. 

Ett riktigt smultronställe om man frågar mig. 

På ena strandkanten ser jag det här.

Tre vuxna svanar och fyra ungar.

Är inte det ovanligt?

Svanar håller ju ihop i par det vet jag, men att dom låter en ensam vuxen svan vara med i deras gäng trodde jag inte. 

Gör dom det?

Svara mig nu ni som har koll på det!

Efter den energihämtande promenaden äter jag frukost och sätter mig sedan för att skriva. Jag sitter inne några timmar sedan klarnar det upp och solen kommer fram. Jag ställer undan datorn, tar block och penna och går ut i solen istället. Jag hittar ett ställe på stranden där jag kan sitta och luta ryggen mot en stenmur. 

Fullständigt underbart.

Det känns som om jag återigen sitter på en strand på Madeira. 

När hungern blir för svår går jag in och äter lite lunch. Medan jag sitter och äter hör jag en båt som tutar och jag tittar ut över havet.

Då kommer där en tvättäkta brittisk krigsbåt åkande. 

Ganska häftigt faktiskt. 

Jag tror aldrig jag har sett någon förut. 

Jag måste lägga in en varning för nästa bild. Om ni är det allra minsta känsliga för halvnakenbilder ska ni inte titta på nästa bild. 

Det är så en författare ser ut efter drygt två timmars skrivande i solen utan solskydd och efter att ha bott snart fyra år i Skottland och lagt sig till med en skotsk nästan genomskinlig vit hud. 

  

Ja inte är det grant men det är i alla fall inte vitt längre. 

Liten skrivarsemester!

Tack för att ni troget besöker min blogg även om jag är ganska dålig på att uppdatera. Mina dagar och veckor ser snarlika ut. Ungefär så här: 

Vi går på promenader!

Ibland passar jag Lance!

Ibland passar jag Mila. 

Lunchdate med Frida och Mila!

Mila åker luftballong!

På lekland med Sofia och Lance!

En bild till från leklandet! 

Eftersom Sofia är lite för rund och orörlig nu så fick den smidiga och viga mormor Marie klättra runt i nät, tunnlar och andra hinder anpassade för rörliga barn och inte för styva mormor. Men det gick bra, Lance tog hand om mig och visade hur man skulle göra :-) 

Jodå jag klarade mig med hedern i behåll. 

Blåmärke på underarmar, knä och smalben. Men vad gör väl det. Kul hade vi i alla fall. 

Nu till en helt annan historia. 

Idag åkte jag på en liten tre dagars skrivarsemester.

Ibland är det svårt att skriva hemma i lägenheten, där är så många andra saker som lockar och distraherar. Så jag är som mest kreativ när jag åker iväg någonstans. 

Trots högsäsong så hittade jag ett billigt B&B på Skottlands västkust. 1 timme och 45 minuters körning hemifrån. Jag bokade igår kväll och körde iväg i morse. 

Som vanligt så är jag dålig på att kolla upp exakt var det ligger utan följer bara min GPS. Då visar det sig. För att komma till stället där jag bokat måste man åka färja. Det är ingen ö men att köra bil dit är en extra timmes bilfärd. 

Där skymtas byn i dimman.

En by som heter Dunonn. 

En annan liten halvö i dimman.

Här verkar vara någon sorts strandpromenad. 

Den får jag kolla närmre på i morgon.

Mitt rum! 

Utsikten från rummet där jag har suttit sedan halv två och skrivit. 

Nu ska jag ta en snabb promenad innan läggdags och ladda inför morgondagen. Förhoppningsvis är det bättre väder i morgon så jag kan komma ut och kolla omgivningarna. Kanske jag rent av kan ta lite bilder och visa er. 

Svåra frågor!

På jobb har jag en kollega som är världsmästare på att ställa konstiga frågor. Dessutom hör hon till dom som sällan vill höra svaret utan när man börjar förklara eller berätta så slutar hon lyssna. Jag har dock lärt mig det och försöker svara med så korta svar som möjligt.
Idag slog hon alla rekord i grenen: Ställenfrågautanatttänkaförst.

När hon kommer till jobb halv nio klagar hon över att hon är trött.
- Fy vad jag är trött, säger hon.
- Ta en kopp te så piggnar du till, svarar jag då.
Hon gör så och när hon kommer med muggen säger hon.
- Finns där koffein i te?
- Ja det gör det, svarar jag.
Normal fråga, inget konstigt i den.
- Lika mycket som i kaffe?
- Tja ungefär.
Normal fråga, fortfarande inget konstigt. Jag undviker dock att försöka förklara att det heter tein i te och inte koffein.
- Lika mycket i alla sorters te?
- Tja ungefär.
Fortfarande en ganska normal fråga.
- Vad är det för skillnad på vanligt te och grönt te?
- Egentligen inte så mycket, tebladen behandlas lite olika efter att man plockat dom. Men det är samma sorts blad.
Än så länge håller hon sig till hanterbara frågor.
- Dricker du te?
Okej nu börjar det dra ihop sig. Nu står jag inför dilemmat om jag ska berätta för henne att jag bara dricker Rooibos te eller så kallat rött te. Hur mycket ställer det till om jag drar in ännu en sorts te i hennes hjärna? Ett te som dessutom inte är ett te utan en buske från Sydafrika och som går under benämningen ört.
- Nej inte gärna, blir mitt svar.
Kanske lite fegt men jag tror mig vara vis av erfarenheten att prata med henne. Nåväl, ingen skada skedd och hon dricker sitt te och jag viker handdukar. Vi säger inget på en stund och jag börjar slappna av och tänker att den här frågestunden gick ju ganska smärtfritt. Då säger hon plötsligt:
- Hur får man in koffeinet i tepåsen?

 

Sverigevecka del 2!

Efter två hektiska men roliga dagar tog jag det mest lugnt på lördagen. Ett besök i Perstorp på Fothälsan för lite fotfixning. På söndag eftermiddag åkte jag till Helsingborg för att träffa Hampus några timmar. Tre timmar med honom känns som en kvart, tiden bara flyger iväg. 

Från Helsingborg till Häljarp för att träffa syster och systerdotter. 

Övernattning! 

Morgonpromenad vid Saxtorpssjöarna. 

En härlig morgon!

Söt liten nyponros!

Perfekt badställe för hästar och hundar. 

Toto på sommarbete. 

Fullt upptagen med att äta så det blev ingen annan bild av denne fine häst. 

På eftermiddagen bestämde vi oss för att ta en liten Skåne tur.  

Första stoppet blev Bialitt kaffestuga!

Våfflorna var stora och goda men dyra. 

Som tur är så har min syster ett Wifi att ta med sig. 

På det viset kunde även jag ha internet. 

Mycket viktigt med internet så man kan checka in på fb var man än håller hus så att man kan "umgås" med alla sina vänner hela tiden. 

OBS. Ironi. OBS

OBS. Bilden är arrangerad OBS

Nästa anhalt, Odensjön!

Denna vackra lilla oas i Röstånga. 

And!

Näckros!

Personligen gillar jag röda bättre, men även de vita är fina. 

Odensjön!

Vi åker vidare till vårt slutstopp denna dagen. 

En liten minikusinträff i Skäralid. 

Jag säger mini för vi är ganska många kusiner på vår mors sida. 

Med risk för att ha räknat fel på en och annan så hugger jag till med 32 st. 

Vän av kusinordningen kommer säkert att ge mig bannor för eventuell felsägning här men jag tar risken. 

Oavsett korrekt antal eller inte så hade vi fyra en riktigt trevlig kväll. 

Mat måste ju till såklart. 

Huvudrätt!

Efterrätt!

Ett brev hade vi fått av morbror Kalle som skrivit en dikt om hur det kan gå till när fyra tosiga kusiner drabbar samman. 

Tack morbror Kalle! 

Känner du oss?

När det började bli lite väl kyligt i Skäralid åkte jag och syster hem till mor och far. 

Övernattning!

Nästa dag går i nostalgins tecken. 

Jag och syster åker till Åvarps ridskola. 

Inte för att rida utan för att promenera i gamla ridspår och minnen. 

Här red vi regelbundet när vi var barn. 

Underbart fina Söderåsen. 

Ridstigarna finns kvar.

När jag klev ut i denna gläntan kunde jag känna smaken av mjuk pepparkaka med smör och gräddost på och till det varm choklad.

Detta var stället som vi brukade fika på när vi hade "långritt" 

Hagarna såg också ut precis som jag minns dom. 

Exakt här galopperade man på rad. Hästarna visste precis att det var så och gjorde det av sig själv antingen man ville eller ej :-) 

Drickabäcken till hästarna fanns också precis där den borde. 

Nostalgiminnen på högsta nivå.

På eftermiddagen åkte vi till Åbymarknad. 

Bilden är lånad! 

Nostalgikicken var högre i Åvarp om jag säger så! 

 Då är det betydligt mer nostalgi i nästa bild. 

På kvällen innan hemfärd till Skottland tog jag en skön promenad runt Kvidinge. 

Monumentet! 

Till minne av kronprins Karl August som den 28 maj 1810 föll av hästen och dog. Tack vare eller på grund av detta kom ätten Bernadotte in i vår tronföljd. 

Historia har skapats på Kvidinge hed. 

Sverigevecka del 1.

Jag kommer att dela upp min Sverigevecka i antingen två eller tre delar. 

Helt logiskt då så börjar jag med del ett. 

Lance gillar traktorer precis som många andra tvååringar. 

Så vi besökte Anders som har några stycken. 

Hu vad dom är stora på riktigt. 

Då var fågelbadet i gammelmormors och gammelmorfars trädgård mer hanterbart. 

På kvällen tog jag och mor en promenad till Prästamarken. 

En fin liten oas i lilla Kvidinge. 

En av flera små dammar. 

En liten paus på en bänk vid stationen. 

Böcker och pennan är redo! 

Jessica och Jonna är redo!

Dessa härliga tjejer som driver Systrarna i gränden i Klippan.

Ifall du inte besökt dem så är det hög tid att göra det. 

Artisten Hampus är redo!

Nu väntar vi bara på gästerna.

Och dom kom! 

Fler glada gäster!

Ett annat gäng! 

Författaren signerar!

Författaren förklarar!

Bild på författaren och glada bokköpare!

I det här fallet mina "gamla" klasskamrater Susse och Annemarie. 

Tack alla underbara människor som jag träffade under mina två boksläppsdagar. 

Jag hoppas verkligen att ni som köpte en bok finner den läsvärd. 

Om nu någon inte hade tillfälle att komma men gärna vill köpa en bok i alla fall, går det såklart att ordna. Skicka mig bara ett mail så fixar jag det. 

mariecarlsson63@hotmail.com