Varför gör jag sådär?

De senaste dagarna har jag kommit på några konstiga saker jag gör, och säkerligen andra med mig.

När jag snubblade i trappan, blängde jag på trappstegen. Varför?
När stereon krångla och det bara hördes ljud från en av högtalarna, kollar jag på den högtalare som är tyst. Varför?
När en lampa inte lyser, kollar jag under skärmen. Varför?
Tror jag på fullt allvar att trappstegen flyttat sig med flit, eller att ljudet kommer igen om jag bara stirrar tillräckligt länge på högtalaren, eller inbillar jag mig att någon snott glödlampan så det är därför den inte lyser.
Alltså varför gör jag på detta viset?

Igår var jag och ängel F tillsammans med medlem K & B och spelade golf. Det här fenomenet dök upp ett antal gånger. Om jag slog i marken, så kollade jag på gräset. Varför? Misstänkte jag att det tänkte anfalla mig så att det va bäst att slå till först, eller?
När jag slog ett riktigt dåligt slag, tittade jag på klubban precis som om det var klubbans fel att jag missade slaget. Varför?
När jag puttade och bollen smet precis sidan om hålet, ja då måste det ju va bollens fel. Varför?

Nu har jag grunnat på detta fenomen och kommit fram till att jag inte gör fel, det är bara olika yttre omständigheter som spelar mig ett spratt. För det vet väl alla:

"Det är inte lätt att va ödmjuk, när man vet man är bäst"

Funderingar!

Funderar lite på olika uttryck som man använder i tid och otid. Ett sådant är "typ" , undrar var det kommer ifrån. "Typ" är ju ett ord som man använder om andra människor som man uppfattar som lite annorlunda eller speciella. Vilken typ det där! eller hon är en märklig typ! Nu tycks man använda ordet som en beskrivning på något som är "liknande" eller "ungefär".

Ja det är sånt man kan fundera över.

Den här kan jag tycka är en "typ"

Grattis Hasse!

Idag fyller en legend 80 år (jo man kan va en legend fast man lever) Grattis Hasse Alfredsson. Hurra, hurra, hurra, hurra. Tänkte bjuda er på några limerikar som han skrivit. Hasse är en av mina största idoler vad gäller humor och ordvrängeri.

Det bodde en man i Osaka
som var alltför snabb för sin maka.
Tittelitut!
och sen var det slut!
Han hann fram, men aldrig tillbaka.

En märklig ung dam från La PLATA
med rumpan kan vissla och prata.
Hon är särdeles fin
på "God save the Queen"
och Beethovens "Appassionata"

Så jäkla kul!

Wow,säger jag bara. Vilken känsla att känna att varje tramptag gör något med cykeln och med farten.

Ängel F bjöd med mig på en åktur.
- Låna en cykel och häng med mig på en runda,
- Okey, säger jag. Efter några telefonsamtal hittar jag en cykel som jag får låna och en hjälm såklart. Alltså jag har aldrig cyklat på en cykel med fler än tre växlar och aldrig på en utan fotbroms. Men det är väl bara att ta det lite lugnt i början, tänker jag så ska det nog gå bra. Och visst var det lite darrigt i början, men det gick oväntat fort att vänja sig. En liten nätt runda på 2,5 mil blev det. Sista kilometrarna hem börja jag känna mig lite kaxig och tänkte att nu ska jag prova dra på lite. Och jäklar vad det gick, Ängel F fick kämpa för att hänga på. Yiihaa, så häftigt. Tack ängel F för att jag fick följa med och tack för att du lät mig tro att jag cyklade ifrån dig på slutet :-).

Tack oxå till medlemar B & P för att ni fixade så att jag fick låna en cykel av granne U. Hjälmen va lite stor, men då behöver jag inte känna mig som en tjockskalle. Inte i den bemärkelsen i alla fall.

Så här snygga var vi, när vägarna runt Stidsvig och Klippan blev osäkra.



Världsrekord!

Nja, kanske inte riktigt världsrekord men snudd på i alla fall. Min mobil ringde kvart i nio i förmiddags och väckte mig. Hur tusan gick det till? Jag sover väääldigt sällan så länge. Antagligen berodde det på att jag satt uppe igårkväll ganska sent och skrev, sen var jag i Bjärröd och hämta ängel F mitt i natten. Dessutom körde jag fel, det är inte jättekul att köra fel mitt i natten, mitt i skogen, på en pyttesmal skogsväg och det är becksvart omkring en. Det går inte att vända nånstans, så det är bara att lugnt köra vidare tills man kommer till en korsning nånstans där man inte har den minsta susning om var man är. Och då upptäcker man att den där fantastiska livlinan (mobilen) inte har nån täckning.
Nåja, jag hittade ängel F till slut och kom ju helskinnad hem.
Jo just det, mobilen ringde och väckte mig. Det var min käre far I, han ville ha lite massage för sin ömma rygg. Såklart, det fixar jag, jag ska bara ha lite frukost först. Och medan jag borstar tänderna kommer det här upp i skallen.

En vingabröden man ifrån Kvidinge
kom på morronen inte ur sin sängbinge.
Han vred och vände
men inget hände.
Han kände sig stel som en träpinge.

Grattis Marie!

Jag fick en kamera i present av T, den är jättefin. Röd liten kompakt sak som man kan ha i fickan. Han tänkte att jag behövde en för att ta bilder till min blogg. Just nu känns böckerna som han fick igår lite fjuttiga i sammanhanget men men. Här kommer i alla fall den allra första bilden jag tog.

Lämpligt nog dök ängel F upp så hon fick bli försöks objekt. 

Hipp, hipp, hurra!

Idag är T och jag lika gamla. Det varar bara en dag så det gäller att ta vara på denna dagen. Jag har köpt några böcker till honom i födelsedagspresent. Det ska bli spännande att läsa dom :-)

Stefan Teganfalk

Jag har springit på springbandet!

Äntligen fick jag in ett pass på löpbandet. Det skedde igår e.m. Det va en riktigt härlig känsla att susa fram, när det bara rullar på så där i jämn och stadig fart. Ja bandet alltså, det bästa med löpband är att man springer och springer och när man känner att nu orkar jag inte mer. Då behöver man inte sakta ner utan bara hoppar upp med fötterna på kanten och det fortsätter i samma fart, sen hoppar man bara på igen. Så jäkla smidigt, det gäller ju såklart att va försiktig när man kliver på igen, man vill ju inte syna bandet på nära håll.
Idag har jag riktig go träningsvärk i benen och ryggen. Tack ängel F för att du försöker lära mig hur jag ska göra.
Jag har oxå varit hos min fotvårdare idag Fothälsan i Perstorp. Där huserar den grymma, illvilliga och hänsynslöst onda fotvårdare M, som tycker att mina fötter är fantastiska att plåga. Hon gräver i nagelkanterna efter hullingar och när hon sen hittar nån håller hon upp dom mot ljuset och ler triumferande, och för att sen fullborda plågan så slipar hon fötterna med en slipmaskin. Det är en fasansfull upplevelse och ändå går jag dit var femte vecka. Jaja, man kan ju undra?!?

Faktum är att fotvårdare M är värd varenda krona som jag lagt hos henne genom alla åren hon har tatt hand om mina fötter. Funderar nån på att gå och fixa till fötterna, ring till henne.
Tack fotvårdare M för att du står ut med mig när jag svär och lever jäkel.

Det svider!

Jag förlorade i Gin & Rummy i lördags, storstryk dessutom. Det svider att erkänna men jag lovade T att jag skulle göra det om jag förlorade. Han tyckte att jag beskrivit honom som en slavdrivare, men det är ju inte så. En mer tolerant man får man leta efter.
Jag fick en ny rosa resväska igår oxå, en hardcase denna gången. Fick faktiskt 675 kr i ersättning av flygbolaget för att dom krossade den andra. Ganska bra betalt för en väska som var nog 4-år gammal och kostat hälften :-). Sen bidrog T med resten så nu har jag en ny fin nästa gång jag ska åka till Skottland.

Idag har jag funderat på olika ord och vad dom betyder och vad man menar när man säger dom.
Jag säger ibland på mina pass att " om man känner sig modig så lägger man på lite mer motstånd " Det är kanske inte så bra att säga så kom jag på. Motsattsen till modig är ju feg och då skulle man kunna tolka det så att om man inte lägger på motstånd så är man feg. Men det är ju inte så jag menar. jag vill ju bara trigga att deltagarna ska utmana sig lite. Hmmm det är faktiskt svårt med det där. Får nog utveckla min vokabulär lite.

Helt osökt kom jag då och tänka på den fantastiska sketchen med Hasse Alfredsson & Gösta Ekman. Om Tödde och Mödde ( Henry Kissinger & Anwar Sadat ) där dom bråkar om vem som är modig och vem som är omodig och vem som vågar att äta den där rälia grådan.  Vilken tur att jag har den på DVD, för den måste kollas på ikväll.

För er som inte har den på DVD kan se den på den här länken. Mycket nöje.

http://www.youtube.com/watch?v=SSSvG6so_qQ

Jag är sjuk!

Eller, ja inte sjuk kanske men jag har fått en tillfällig (hoppas jag)  släng av sinnesförvirring.

Jag har trädgårdsarbetat!?!

T har klippt häcken och jag har räfsat upp resterna. Jag t.o.m. drog lite ogräs i häcken när jag ändå böjde mig ner. T säger att det är roligare att hjälpas åt, det stämmer på många saker. Men DOCK INTE när det gäller trädgårdsarbete och Marie. Alla andra får gärna hjälpas åt, men dra helst inte in mig i det.

Efter lunchen pratar vi om vad vi ska göra i eftermiddag. Jag tycker att jag gjort alldeles tillräckligt. Vill bara sätta mig i fåtöljen och läsa min bok eller vid datorn och skriva.
- Det ska bli regn i morgon, säger T. Vi kanske ska greja lite till medan det är uppehåll.
- Hmm, säger jag, med greja menar du att jag ska trädgårdsarbeta mer i dag.
- Ja, jag tänkte att du kanske kunde klippa gräset så gör jag vid trottoaren ut till vägen. Eller tvärtom.
- Jag vill inte göra nåt av det, finns det inga andra altenativ, säger jag tjurigt.
- Jo säger T, du kan ju alltid städa.
Vad är det för val att komma med. Pest eller kolera. Jaja, jag väljer att klippa gräset det är nog det minst tråkiga av alternativen. Jag hade hoppats lite på att nåt knä eller kanske ryggen skulle stötta mig och tala om att trädgårdsarbete det ska du inte hålla på med Marie. Men nädå, ingen stöttning där inte.

Är det det som man menar när man säger att "kroppen svarade inte alls idag" ???

Nåja, jag överlevde trädgårdsarbetet. Men hämden är ljuv. Ikväll ska T få storstryk i Gin & Rummy.

Dom ger sig inte!

Det blev en fortsättning på det fantastiska telefonsamtalet igår, det trodde jag inte.
- Välkommen till Corpus, det är Frida.
- Tjenare, mycket att göra på jobbet idag?
- Ja faktiskt, säger Frida och tittar på de tre personerna som står i receptionen och väntar på henne.
- Jag vill bara kolla så era uppgifter hos oss stämmer. Är det Järnvä........
- Vem pratar jag med?
- Ja jag ringer för att kolla så att era uppgifter stämmer hos oss. Är det Järn......
- Jag är upptagen och har inte tid att prata med dig nu.
- Kan jag ringa igen senare?
- Bara om du måste!
Klick.

Tjugo minuter senare.
- Välkommen till Corpus, det är Marie.
- Har du tid att prata nu? Jag ville bara kolla så att era uppgifter hos oss stämmer.
Eftersom Frida berättat att han ringt och jag kände igen rösten, visste jag ju vem det va som ringde. Det här kan bli kul, tänkte jag.
- Jag sa ju igår att jag inte är intresserad, vi har inget hos er.
- Jag vill bara kolla så era uppgifter hos oss stämmer. Är det Järnv.....
- Har du gått nån utbildning?
- Ehh, va?
- Ja jag undrar ju om du har gått nån utbildning i natt eftersom du redan hör av dig igen. I så fall har du inte lärt dig nåt, du har fortfarande inte presenterat dig.
- Jamen, jag vill bara...
- Stopp, det är lika bra att vi avslutar nu för du har inget att sälja som jag vill ha.
Då kommer den där enormt intelligenta frågan.
- Vill du inte synas på Google?
- Va!! Menar du att det är du som bestämmer om jag ska synas på google?
- Ja, genom att va med i din lokala telefonkatalog så syns du där.
- Okey, så om jag inte betalar till dig så kommer jag att försvinna helt från google.
- Nja, inte riktigt. Men jag ser till så att du hamnar längst upp på sidan.
- Du snackar så mycket skit så att du faktiskt tror på det själv. Jag är INTE intresserad.
- Så du vill alltså inte synas på google?
- Vi tar och avslutar det här nu, så du har möjlighet att ringa till nån annan och försöka lura dom istället.
-Jag luras inte, jag vill ju bara kolla så dina......
- Tack det är bra nu. Ha en riktigt bra fredag. Hejdå.
Klick.
Alltså, jag tycker faktiskt lite synd om den här killen. Finns det verkligen inget annat jobb att få än att sitta och terrorisera folk via telefonen. Och uppenbarligen har han inte fått någon som helst utbildning innan han kastas ut i verkligheten.

Över till nåt helt annat. Idag och i morgon ska det cyklas Vätternrundan. Vilka kämpar. Jag har en liten hejar limerik till dom. Instruktör I och instruktör R ska inte delta i Vätternrundan men väl köra en triathlon i det området. Så dom får också ta åt sig av hejarropen.
Denna limeriken har jag dock inte skrivit själv utan den kommer från en av mina stora förebilder. Hasse Alfredsson.
Det bodde en flicka i Gränna
som stjärten så kunde spänna
Att hon i detta hål
kunde strypa en ål
Och till och med vässa en penna

Ja dom passerar ju Gränna om nu det behövs nån extra förklaring. 

Heja heja. Kämpa på.

Hmmm det tål att tänkas på!

Alltså det är nåt konstigt med mitt knä. Igår på e.m. och kvällen hade jag ont på utsidan av mitt högerknä. När jag vakna i morse kände jag inget, jag hade t.o.m. glömt det, ända tills i e.m då började det kännas igen. Fanken med jag ska ju ha pass ikväll, hur ska det gå?
Det gick hur bra som helst, kände inget under varken Indoorwalkingen eller Spinningen. Men när passen är klara och mina deltagare gått hem kom det tillbaka.

Vad ska jag nu dra för slutsats av det här?!?
Betyder det att jag har en personlighetsklyvning? Jag har hela tiden trott att instruktören Marie är samma person som Marie, det är väl ingen skillnad, men nu börjar jag tveka.

Hmmm det är sånt man kan grunna på!

Dessa telefonförsäljare!

Ett av dagens alla telefonsamtal lät så här:
- Välkommen till Corpus, det är Marie.
- Tjenare Marie, hur är läget?
- Jo tack, svarar jag lite avvaktande.
- Rullar allting på?
- Vem pratar jag med?
- Jaha, ja jag ringer från Skånedelen.se och vill bara kolla att dina uppgifter hos oss stämmer.
- Jag har inga uppgifter hos er!
- Jodå, det står här på min skärm. Är det på Järnvägsgatan 31 som ni håller...?
Nu gör jag det som jag själv avskyr när folk gör. Jag avbryter honom mitt i meningen.
- Vem pratar jag med?
- Det spelar väl ingen större roll vad jag heter det är ingen intresserad av i alla fall. Men om du nu tvunget vill veta så heter jag Kristian och ringer från Skånedelen.se och vill bara kolla att dina uppgifter hos oss stämmer.
- Jaha Kristian, då tycker jag att du ska be att få gå en kurs där du får lära dig hur man gör och uppför sig när man jobbar som telefonförsäljare.
- Jag vet hur man gör, jag ringer till människor hela dagarna.
- Stackars dig och framför allt stackars dom. När du har gått en utbildning i "presentation vid telefonsamtal" kan du ringa mig igen.
Pang på med luren.
Medlem M står i receptionen och hör min del av samtalet tycker. "Men så kan man väl inte göra, bara lägga på luren sådär"
Jodå, faktum är att jag nyss gjorde det och det gick alldeles utmärkt.

Bilden nedan har inget med samtalet att göra. Bara ett exempel på en tidig variant av handsfree.

Jag & promenader!

Vet inte vad det är med jag och promenader. Det kommer så många konstiga saker i mitt huvud. Jag ser bilder och hör röster. Det här dök bara upp.

En långtungad tjej ifrån Rackwick
tog på sin glass sig ett slick
Hon börja längst ner
sen fanns där inte mer
Den försvann i magen på ett kick

Lite blandat!

Nu är allt bokat och klart inför semestern V. 29-30. Det blir Skottland igen. Denna gången ska jag va lite mer turist och se andra saker än stigar, grusvägar, tunnlar, lamm, kor, hästar, åkermark och tistlar. Dessutom ska T få följa med så han kan välja wiskey själv.

Idag ringde jag en vän och kollega i branchen, gymägare J.S, vi hade ett riktigt bra snack. ett par timmar efter vårt samtal kommer ett mail från honom med en massa visdomsord och peptalk. Fasen va inspirerande. Tusen tack J.S för att du gjorde min dag. Tänk va ett mail kan betyda mycket.

Sen som smör på majskolven kommer medlem T och berättar att hon är allmänt förvirrad. Jaha säger jag då, vad har du nu hittat på. Jo, säger hon, jag sitter i bilen och är på väg till träningen och plötsligt slår det mig.
Undrar om jag fick med mig bilnycklarna.
Haha, jag känner att hon är nog kvalificerad till medlemskap i min klubb som bär det fantastiska namnet
"Vi som gör och säger obegripliga saker, och står för det"
Efter passet kommer hon och visar att hon tagit byxorna ut och in. Ja du medlem T du har definitivt klarat inträdeskraven. Välkommen!


" Varför cykla i motvind när man kan springa i medvind "

Allmänbildad....jag.....knappast!

Ängel F tyckte att smörgåstårtan va god, jag tyckte att den var inte god. Övriga gäster sa inget och eftersom jag vet att dom är väluppfostrade misstänker jag att den va ingen höjdare. Jag frågade inte heller för man vill ju inte få misstanken bekräftad.

Har provat ett nytt TP spel, där man kan satsa på om ens motståndare ska svara rätt eller fel på frågan. Lyckas man bra med det kan man samla på sig poäng och köpa sina ostbitar. Kul faktiskt, fast att jag inte vann. Brukar i och för sig inte göra det på TP.

Jag är ju inte direkt nån TV tittare, men ikväll ska jag kolla på Fredrik Lindström och ett program som heter "Vad är en människa?"  en professor som är specialist på tänkande och medvetande ska va med. Ja jäklar det kan bli precis hur som helst.

Jodå, det är visst en smörgåstårta!

Hoppas den är godare än snygg

Pingst...jaha!!!!

Glad Pingst säger medlem J efter träningen i dag. Jovisst, Glad Pingst själv men vi ses väl innan det är Pingst?
Det är ju pingsafton i dag Marie, säger medlem J. Ojdå, det har jag missat helt, jag som bara sa trevlig helg till mina deltagare efter passet.

Fast nånstans borde jag kommit på det, för pingst är ju hänryckningens tid. Och just hänryckning var nog en av alla känslor som for genom mig under passet. Eller vad betyder egentligen hänryckning????

Enligt Nationalencyklopedin betyder det extas eller trans. Jo då va det nog hänrykning jag kände :-)

Om det är just hänryckning jag känner inför eftermiddagen uppgifter ska jag låta va osagt, men jag ska i alla fall göra en gluten och laktosfri smörgåstårta till ängel F:s kalas i morgon. Maries smörgåstårta....mmmm behöver jag säga mer? Dom flesta gillar den, utom jag för jag gillar inte smörgåstårta.

Så Glad Hänryckning på er.

Bra och dåliga egenskaper!

Alltså vad är en bra egenskap och en dålig egenskap. Detta är dagens stora fråga för Marie. Ni som känner mig vet att jag pratar en massa, ni har kanske inte förstått att jag "faktiskt" tänker en del oxå. Går liksom och funderar på saker. Sen är det ofta så att jag pratar utan att tänka, men det är en helt annan fråga som kanske blir behandlad vid ett annat tillfälle.

Egenskaper va de ju.....det sägs att det man ofta retar sig på hos andra är en av dom egenskaper man själv besitter. Kanske ligger nåt i det, om någon nu upptäcker att jag har de här egenskaperna som strax kommer fram här, så är jag jättetacksam om någon talar om det för mig.

En egenskap som jag verkligen ogillar hos andra är när man avbryter när någon pratar. Eller bryter in i ett samtal som pågår utan att be om ursäkt. Och ännu värre är när någon frågar en nåt t.ex. hur man mår eller hur man hade det på semestern och sen inte idds höra på svaret. Fråga då inte för tusan om du inte är intresserad av att veta. Eller snäppet värre är när man börjar berätta så har vederbörande gjort samma sak fast mycket bättre, finare, snabbare eller större. MEN FRÅGA FÖR FANKEN INTE OM DU INTE VILL VETA.

Såklart händer det alla att man avbryter eller berättar om sitt, men inte stup i kvarten.

" Varför höra på om man ändå inte lyssnar "

" Varför mena en massa, när man ändå inte säger vad man menar "

Det var några egenskaper som jag har svårt för. Egenskaper som jag däremot uppskattar är när man helt ärligt gläds åt andras framgångar, äventyr, glädjeämne och vadhelst som gör andra glada och lyckliga.

Tänk när någon säger till en " vad roligt för dig" och faktiskt menar det. Det tycker jag är en bra egenskap. Sen finns det ju en massa andra egenskaper som är bra att ha. Dom spar jag till en annan gång.

" Om du ler mot andra, så är i alla fall du glad "

Idag ska vi le och va glada för alla dessa ungdommar som ska rakt ut i verkligheten. Grattis alla ni studenter.

En ny last!

Såja då va man hemma igen. Det har varit en toppenvecka, hade vatt perfekt med en sån vecka i månaden. Fast det hade nog ängel S och skotte D protesterat mot, i alla fall om jag skulle bott hos dom varje gång. ´Så nu är det bara att hoppas på den där lottovinsten som lyser med sin frånvaro. Ett litet sommarresidens i Skottland hade inte gjort ont. Keep on dreaming Marie.

Jag har oxå passat på med att lägga mig till med en last. IRN BRU, ja uttala det den som kan :-) för den oinvigde kan jag tala om att det är Skottlands national dryck. Nä, jag har inte börjat dricka whiskey om nu nån tror det. IRN BRU är en läsk och jag tycker egentligen inte om läsk, men den här slinker lätt ner. Tur att den inte finns i Sverige för då.......jag köpte i alla fall 2 flaskor med mig hem, så jag kan gå på sakta avvänjning.

Så här glad blir man av IRN BRU

" Hemma bra, men borta är inte helt  fel"

Dagens äventyr!

Idag har jag varit på ett spinnpass på en av Skottlands mest exklusiva träningsanläggning. Oj, oj, oj, vad det va INTE bra. Man gjorde verkligen allt som jag säger att man inte ska göra. Axlar uppe, böjda handleder, studsande rumpor, stående sprint i rakt upp läge, liggande på styret i stående supertung backe. Ja det va verkligen ett äventyr. Jag gjorde ju så klart inte som instruktören sa, utan körde mitt eget race. Vilket antagligen inte va helt populärt :-)

Jag hörde den där välbekanta rösten i mitt huvud som sa: Andas, ner med axlarna, spänn till magen, raka starka handleder, rumporna på sadeln, eget tempo, passa ihop takt med motstånd o.s.v.

Anläggningen va stor och fin för övrigt. Alltid kul att prova andra ställen när man har möjlighet.

Imorgon är det dax att lämna Skottland för denna gången, skittrist, men det känns skönt att veta att det bara är 38 dagar tills jag får komma hit igen. Träffa ängel S, skotte D ,som för övrigt fyller år idag, och hela den underbara klanen Mackintosh

Jag är inte fullt så ensam som jag ser ut, fick ta kortet efter passet.

Over and out

Dagens första vandringstur!

Om man gillar att vandra på möjliga och omöjliga ställen ska man åka till Skottland Naturen är slående vacker, terrängen skiftande och vädret fullständigt opålitligt. Idag önskar jag verkligen att jag haft en riktig kamera, Men det fick duga med min telefon. Efter fyra timmars naturupplevelse krävs det nu lunch och en middagslur.

Ett sött litet lamm från Skagen
blev av med sin mamma i hagen
Han leta bland alla
tills hon på honom kalla
Han ville bli kliad på magen

Det bodde två tistlar i Katmandu
där den ene blev sugen på kuttrasju
Han sig mot henne gned
men hon blev genast vred
Låt bli, du sticker mig ju

Biljardspel!

Lika bra att jag erkänner direkt. Jag är kass på biljard. Jag, ängel S och skotte D har vatt och spelat biljard i e.m. Alltså hur svårt kan det va. Putta en boll på en annan boll ner i ett hål. Man får ju t.o.m. använda en pinne att putta med. Jag vann inte, jag va inte ens i närheten.

Ängel S och skotte D va betydligt bättre, vilket jag tycker är konstigt.

För jag är ju grym på golf och där ska man oxå putta en boll i ett hål med en pinne.

En golftokig tjej uti Häljarp

ville med drivern bli skarp

Hon slog och hon slog

mot vattnet det drog

Hon träffade endast en karp



           

Ännu en toppendag i Skottland!

Idag har jag och ängel S varit i Edinburgh och provat brudklänning. Ja, ängel S alltså, jag bara satt och titta och njöt av uppvisningen. Första klänningen hon provar är fantastisk, andra är riktigt fin, tredje är inte heller ful. Men när hon kliver ur provrummet med nr. 4, WOW min ängel. Den ser ut som om den är designad och sydd direkt för henne. Hur ska jag kunna vänta tills september-2012 innan jag får se henne i den igen. När jag sen tänker på att ängel F ska va bridesmaid och ängel H usher. Ja, då känns det som en evighet dit.

Så här glad blir ängel S när hon har hittat sin drömklänning


Efter torkade tårar och lite käk inser jag att man måste ju va lite turist oxå. Och vad gör då turister i Edinburgh? Jo, man tar foto av en skotte i full utstyrsel.

En närsynt skotte från Shelderhilten
tog ett ordentligt tag om filten
När det om rumpan drog
och det i klockspelet slog
Förstod han att han drog i kilten

Alltså jag är inte mörkrädd!

Igår kväll tog jag och ängel S en kvällspromenad. Hon visade mig en mysig liten skogsstig som hon hittat. Vi följde den en bit sen bröt vi av och gick hem igen en annan väg. Denna mysiga stig fortsatte dock och jag undrade ju så klart vart den gick hän. Ängel S visste inte och då MÅSTE ju Marie ta reda på det, och det är detta jag har gjort idag. Nu vill jag bara slänga ut en varning, för om du inte har gått om tid så måste du sluta läsa nu.

Sagt och gjort.
Jag fortsatte på stigen och så småningom kom jag ut på en väg, den vägen där jag "vandrade" igår. Fasen med, jag trodde att den här stigen skulle leda till ett riktigt äventyr. Då slår det mig att igår såg jag en stig lite längre fram som verka följa en å. Den kanske leder någon rolig stans. Jag hittar stigen och tar mig ner till den. Innan jag börjar gå ser jag att det kommer en cyklist från ena hållet. Jag kan upplysa om att cyklister inte är överrepresenterade i det här landet. Så jag vänta tills han passerar innan jag börjar gå. När han kör förbi mig mumlar han nått och skakar på huvudet. Konstigt tycker jag för jag hälsar vänligt och det brukar alla göra.

Allright, jag börjar gå längs stigen och ån, försöker hålla uppsikt både fram och bak ifall där kommer nån mer cyklist. Man vill ju inte bli mumlad åt igen.Plötsligt dyker det upp en tunnel framför mig. Ån, som senare visar sig vara en kanal, rinner in i tunneln och stigen följer efter. Jag kikar in och långt, långt borta kan jag se en liten ljusspringa. Hmm cyklisten måste ha tagit denna vägen, för han kan ju inte ha gått upp i rök ju....eller.... Jaja kan man cykla där kan man väl gå tänker jag och ger mig in i tunneln. Där är kallt och fuktigt och riktigt halt på marken som nu är belagd med kullersten. Jag stöttar mig på väggen och den är plaskvåt och det börjar kännas riktigt kallt. Det blir mörkare och mörkare, snart ser jag knappt var jag sätter fötterna. Jag kollar bakåt mot öppningen och funderar på att vända om. Tänk om jag halkar och bryter benet eller trillar i kanalen eller om nån står och lurar på mig längre fram. CYKLISTEN. Trots att jag känner mig rätt illa till mods bestämmer jag mig för att fortsätta.

Helt osökt kommer jag att tänka på att det här måste va den optimala platsen för Midsommer morden. Utom att jag faktiskt inte befinner mig i Midsommer. Vilket just då känns lite hoppfullt. Jag trevar mig vidare och ser att det står 500-500 på räcket, tänker då, fint då har jag kommit halvvägs. " endast den bästa halvan kvar" Jag kastar då och då en blick bakåt så det inte dyker upp en cykel eller nåt annat. Framåt har jag stenkoll eftersom jag går just dit. Trodde jag. Plötsligt harklar någon sig alldeles framför mig. Jag ljuger om jag säger att jag hoppa en halv meter upp i luften, men nog lättade skorna från marken alltid. Framför mig står en cyklist och väntar på att jag ska passera så han kan cykla vidare. Jag hade inte sett eller hört honom komma, han dök bara upp. Läskigt. Det kanske var nån inspelning av Midsommer morden i alla fall, fast att dom behövde kanske inte fler mord idag.

Nåväl, jag tog mig igenom tunneln helskinnad och kommer ut i dagsljuset igen, där upptäcker jag världens vackraste stig sidan om en underbar kanal. I kanalen ligger flera båtar som det bor folk i. Jag följer kanalen och kommer så småningom fram till en sluss som heter Falkirk Wheels. Om inget spännande händer i morgon kan jag berätta om den då.

Så här såg tunneln ut, fast detta är när jag kommit igenom. Helskinnad. Jag gick en annan väg hem. Ödet utmanar man inte två gånger.

En nersölad man från Köpingtåt
levde sitt liv på en båt
Kanske svårt att förstå
men allt berodde på
Att han fick soppan i knäet när han åt

Snabbomställning!

På en av dagens promenader fick jag ett ganska häftigt bevis på hur snabbt man anpassar sig till olika saker. Förresten är promenad fel ord, vandring är nog mer rätt. Det finns inget som är slätt i det här landet. Det går upp och det går ner och då menar jag UPP OCH NER. Man hittar inte 50 meter i sträck som är plant.

Nåväl, nu skulle jag ju berätta om min oerhörda anpassningsförmåga.

När jag är på väg tillbaka från min vandring kommer det från en sidostig en gubbe med en svart liten hund. Hunden får syn på mig och börjar skälla som en galning och blir alldeles skummig runt munnen, han drar och sliter i kopplet och ser ut som hans högsta önskan är att fara på mig. I vanliga fall skulle jag sagt "men va fan" det sa jag inte utan ut ur min mun kommer " what the fuck".

En ful liten boxer från Karlslunnen
skällde så han fick fragda runt munnen
I kopplet han drog
men husse bara log
Dom va nog inte riktigt kloka han och hunnen

Thanks for the scottish gentleman!

Resan gick bra t.o.m. tåget va i tid. Väl framme på Edinburgh flygplats sätter jag mig för att vänta på ängel S, då upptäcker jag att min rosa resväska gått sönder. Jag får tag i en kille i någon sorts uniform, frågar honom om det finns nånstans där man kan reklamera att väskan gått sönder under flygturen.

Han börjar peka och berätta vart jag ska gå för att komma till klagomuren. Antagligen ser jag ut som en fågelholk i ansiktet för han säger. - Follow me madame, I will show you. Förmodligen tror han att jag inte är så bra på engelska, för han sköter snacket med personalen bakom muren och berättar om ALLT som gått sönder på väskan. Dragkedjan, låset, ett handtag och stödet som den står på. Fast egentligen är det bara dragkedjan och låset. Det andra va redan trasigt. Han sa t.o.m. att väskan va värd 150 pund (ca 1500:-) fast att den kanske kostade 400:- för 5-år sedan.

Jag tackar honom för all hjälp, då ler han ett bländande leende och säger. - Oh, madame the pleasure was mine. Have a nice day and journey. See you.

Ja, säkert att jag ser honom igen. Men en sak är jag helt säker på. Hans mamma måste va stolt över honom, han va inte dag över 25 år.

So once again: Thanks for the scottish gentlemen.

" Det är bättre att fråga och verka dum, än att inte göra det och se dum ut"