Förhandling med chefen!

Idag har jag haft en förhandling med min chef. Det händer inte helt sällan att någon av spaterapeuterna ringer på morgonen och sjukanmäler sig. Är spaet då fullbokade, vilket dom oftast är, blir det halv kaos. Tyvärr så är inte arbetsmoralen den bästa så oftast är där inte någon av de andra tjejerna som kommer in och täcker. Ingen av terapeuterna är anställda på heltid så egentligen borde det gå ganska enkelt att lösa. Men som sagt de har inte riktigt en "teamkänsla" och är inte villiga att ställa upp. Så vad gör man då för att lösa situationen?

Jo då frågar vi Marie.

Och den där tokiga svenskan hon ställer såklart upp :-)
Men efter två helkroppsmassager i lördags, en helkropp i söndags och två rygg, nacke i går kände jag att nu får det faktiskt räcka. Nu vill jag ha någonting ut av det här.
Jag har ju fått löfte om att så fort min försäkring var klar skulle jag få lov att marknadsföra mig på jobbet. Jag skulle få lov att "hyra" ett rum och priset skulle vara 70/30 fördelning. Nu är min försäkring klar, mina visitkort är tryckta, hemsida och Facebook sida är lanserade. A4 affischer och foldrar kommer på måndag och jag är redo att köra igång.

Så jag bjöd in min chef till förhandlingsbordet och förberedde mig på en fajt.
Så här lät det:

- Kommer du ihåg att du lovat mig att jag skulle få marknadsföra mig här på jobbet när jag hade allt klart, börjar jag lite försiktigt.
- Javisst, svarar Jeni. Är det klart nu då?
- Ja jag har allt klart och är redo att köra igång när jag kommer tillbaka från min semester.
- Men va bra, då kan vi skriva ett avtal då.
- Ja det kan vi göra, säger jag och fortsätter. Men jag har ett litet krav.
- Jasså och vad är det då, säger Jeni och låter lite förvånad.
- Jo jag vill att jag inte behöver betala någon hyra för de första tjugofem klienterna jag har, hasplar jag snabbt ur mig.
- Okej, varför just tjugofem, undrar Jeni.
- Tja, det var bara en siffra jag tyckte lät bra, erkänner jag.
Jag hade ju ingen direkt förklaring till varför jag valde tjugofem, tyckte bara att det kändes som ett bra antal.
- Nej, jag tycker inte att det är en bra idé, säger Jeni. Vad sägs om tre månader betalningsfritt och att dom månaderna börjar räknas från att du har din första klient.
- Ja varför inte, säger jag.

Vilken fajt det blev. Värsta förhandlingen jag någonsin gjort. Eller inte :-)

Helt ärligt trodde jag inte heller att det skulle bli särskilt svårt att få igenom ett krav av något slag. Hon vet var hon har mig och att jag alltid ställer upp när hon frågar. Hon hade haft väldigt svårt att inte ge mig något. Men hur som helst så vet man ju aldrig på förhand hur det ska bli.

Så summa sumarum. Jag har i alla fall skaffat mig ett ganska bra utgångsläge för mitt lilla massageföretag Svensk Massage.