Jaha så vad ska jag hitta på vår,sommar och höst 2020?
2018 åkte jag ju bil och tältade mig genom Sverige, Norge och ut på Lofoten.
2019 åkte jag bl.a Inlandsbanan genom Sverige, bodde på vandrarhem och besökte det underbara Björkudden i Norrland.
2020 tänkte jag att jag ville åka lite mer tåg och då ner i Europa. Men det går ju inte i dessa tider så då har jag fått tänka om.
Vandra får det bli. Det kan man ju göra utan att lämna landet eller ens länet. Sagt och gjort, så får det bli. Ni som känner mig vet att när jag får något för mig så går jag inför det till nästan vansinne.
Okej! Hur gör jag nu? Vad behöver jag? Hur ska jag bo? Vad? Hur? Vad? Hur? Jag inser att jag orkar inte bära så tungt längre så tälta är uteslutet, dessutom är mitt tält för stort och madrassen för tung att kånka på.
Jag börjar med att köra in till Naturkompaniet på Väla för att få lite tips och råd. Jag provligger deras uppblåsbara liggunderlag på golvet i affären. Jag hittar ett som faktiskt skulle kunna funka att sova på, inte väger mer än 1065 gram och är isolerande ner till minus 15 grader. Jag hittar också en dunsovsäck som tål minst 5 minusgrader och väger 1160 gram. En uppblåsbar kudde köpte jag också som vägde nästan ingenting.
Ja sedan är det bara att provsova i vardagsrummet.
Det funkade bra, dock blev sovsäcken för varm så jag fick ta mitt täcke istället.
Bra där, då har jag sovgrejor som är tillsammans väger 2250 gr.
Mat är ju också en sån sak som väger ganska mycket.
Hur ska jag göra med det? Frystorkad mat finns ju att köpa men är dyrt.
Det måste ju gå att torka själv, eller? Jag provar!
Efter experimenterande fram och tillbaka har jag med gott resultat torkat grönsaker i ugnen. Det tar lite tid ca 8-10 timmar i ugnen men det sköter ju sig själv mesta av tiden.
Tyvärr har jag inga bilder på när jag torkar och hur det ser ut.
Ska försöka komma ihåg att ta kort nästa gång.
Däremot har jag en bild på en packade portioner.
Till frukost: 1 dl havregryn, torkade äppelbitar, salt och kanel. Tillsätt 2½ dl vatten, koka på gasolköket och njut med pulvermjölk. 1 dl vatten blandat med 3 tsk mjölkpulver.
Till lunch eller middag: 0,75 dl snabbris, 3msk torkade morötter, 3 msk torkade ärtor, 1 msk torkad lök, 1/6 buljongtärning, salt, peppar. Koka på gasolköket ca 15 min i 3 dl vatten, lägg i en näve cashewnötter när det är några minuter kvar. Mums, bara att sleva i sig.
Som ni ser så tar det inte mycket plats och väger inte mycket.
Går såklart att variera med couscous, linser eller annat gott.
Nu är jag beredd på ett första test av verkligheten.
Jag tänker mig Skåneleden del 1 etapp 13, 14 och 20. Den startar i Bjärabygget, ca 3 km från Örkelljunga och slutar i Hålehall inte långt från Förslöv. 2 nätter och 3 dagars vandring kan väl vara bra att börja med.
Nu är ryggan färdigpackad och jag är klar att ge mig av.
Torsdag 16 april.
Frida ger mig skjuts till startplatsen Bjärabyggets vindskydd.
Det börjar fint med härlig skogsmiljö.
Det blåser rätt bra i topparna men solen skiner och det är 8 grader varmt.
Efter en stund i skogen är det lite öppnare.
Grusväg genom en ännu outslagen bokskog.
Här kommer att vara underbart om några veckor.
Ser man på! Länsgräns!
Ja men då kliver jag väl in i Halland då.
Hit eller dit?
Jag går dit, uppför backen till......
Snibes stua.
Ja ni får helt enkelt läsa själv.
Här passade det bra med lite lunch.
Varm choklad och ostmacka 😋
En stig genom en ljungbacke, kan tänka mig färgerna när ljungen blommar.
Jag gillar när det kommer små bäckar så man få tänka till lite vart man ska gå. Vilken sten man kan kliva på för att komma över torrskodd.
Det är ingen bra bild, men jag tror ni fattar vad jag menar.
Man kan knappast gå i skogen vid den här tiden utan att ta kort på en vitsippa.
Framme vid Koarps vindskydd.
Första dagens vandring på 17 km har gått bra.
Det har varit skiftande skogsmiljöer det mesta av vägen.
En liten smolk är att de sista 3-4 km innan vindskygget är asfalt. Jag vill inte gå på asfalt i mina vandringskängor, dom är alldeles för hårda i sulan och jag får ont i fötterna.
Här sov jag på natten.
Dock la jag mig lite längre in under taket när det var dags att krypa ner i säcken.
Fredag 17 april.
Natten gick bra, jag frös inte ett dugg fast att det var minusgrader på morgonkvisten. Jag hade underställ, en T-shirt, mors stickade raggsockar, buff, mössa och vantar på mig.
Under natten hörde jag en uggla som hoade, något som skrek, kanske det var rådjur. Jag vet inte.
Jag ljuger om jag säger att jag sov som en stock, jag vänder mig väldigt mycket under natten och det är ju en procedur i en sovsäck.
Men lite sömn fick jag.
Soluppgången var magisk.
Den kunde jag ligga och tittade på i min säck inne från vindskyddet.
Efter en grötfrukost, som jag inte har bild på, var det dags att packa ihop och vandra vidare.
Det börjar bra, rakt in i skogen.
Lovande!
Ja men det är bara att traska på.
Stig över ett gammalt kalhygge.
Den här lilla sötnosen låg och solade sig på stigen.
Den låg bara där och ville inte flytta sig.
Jag petade väldigt försiktigt på den med min stav och då ringlade den förnärmat väsande iväg.
Trädstam med massa tickor på.
Grusväg!
Nja inte min favorit men det är ju fortfarande skog och vackert så det får väl duga.
Jag har gått ca 7 km och har 10 km kvar till Brammarps vindskydd.
7 km på härliga skogsstigar men nu tar det härliga slut när det visar sig att hård grusväg är det som gäller resten av vägen. AJ, AJ, AJ.
Lååååååång!
På en bit passerade en väghyvel mig och det blev aningens mjukare att gå.
Men det varade bara någon kilometer sedan var det hårt som asfalt igen.
När jag tittade på kartan och såg att jag hade 4 km kvar till Brammarp, då var jag redo att ge upp.
Mina fötter gjorde ont i varje steg.
Jag slogs av en sak som skidåkaren Mattias Fredriksson sa om att köra uppför slalombacken i Tour de Ski.
"Kliv, kliv, överlev"
Så jag gjorde helt enkelt så att jag räknade vartannat steg och räknade till hundra. När jag räknat till hundra tio gånger hade jag gått en kilometer. Bara att fortsätta stega och räkna till fyratusen.
Jag klarade det!
Brammarps vindskydd med gott om ved, toalett och soptunna.
En liten bäck precis intill.
Tur att det inte är myggtider än.
Väldigt hög mysfaktor på den här lägerplatsen.
Det har varit varmt och soligt hela dagen och mitt vatten är nästan slut.
Jag tittar mig omkring efter vattenkranen. Finns ingen!
MEN, va fasen. Här är inget färskvatten.
Då ger jag upp!
Lektion nr.1: Köp vattenreningsfilter.
Lektion nr.2: Vid misstanke om asfalt och mycket grusvägar. Ta inte kängorna.
Jag ringer efter skjuts och medan jag väntar kan jag ju lika bra äta.
Jag plockar fram mitt lilla kök,
mina lunchpåsar.
Blandar ihop det med 3 dl vatten.
Nästan allt jag hade kvar.
Låter det koka knappt en kvart, lägger i nötterna och
vips så har jag en välsmakande middag.
Vill man ha mer protein så kan man knapra på en ölkorv eller små babybel ostar. Varken ost eller ölkorv behöver vara i kyla.
Lektion nr.3: Köp en mössa som inte kasar på huvudet vid vändningar.
Lektion nr.4: Köp en vattenflaska som finns tillgänglig för fri drickning utan att ta av ryggan.
Lektion nr.5: Mindre "gryta" som tar mindre plats i packningen.
Ja där tar mitt första, men absolut inte det sista, vandringsäventyr slut.
Hampus som bor ganska i närheten kom och hämtade hem mig till sig där jag väntade till Frida kom och hämtade hem sin halta mor.
Tack för skjutsen Frida!
PS. Jag hade 5 blåsor under fötterna DS.
Det blir nya skor när löningen kommer.
Det är inget fel på mina kängor, dom är väl ingångna och har aldrig gett mig blåsor förut.
Men dom, liksom jag, trivs inte på hårda underlag.
1 kommentar:
Så kul att du kommit igång.
Men vatten och fötter är viktiga. Vatten är dessutom tungt att bära. Hoppas du hittar lösningar.
Längtar efter att få vandra tillsammans med dig. Vi har hittat fina stråk här också...
Hälsningar kusin Eva
Skicka en kommentar