lördag 14 september 2019

Fjälltur och blåbärsplock!

Igår var det inget regn så jag och Eva tog en liten tur upp på fjället. 

Eva på stenig stig.
Stensättarna har inte riktigt gjort sitt jobb 😉

En av fyrhjulingarna fick punktering när älgen skulle dras ner från skogen.
Inte konstigt med alla dom där vassa stenarna.
Det jobbiga är att man måste åka ca 40 mil för att få det lagat eller utbytt. Inget man gör på en eftermiddag direkt.

Fjälltoppen Piesnes och Snartjärn i ett annat perspektiv.
Vi ska inte ända upp på toppen utan bara ovanför trädgränsen, till fjällheden, för att plocka blåbär. Ja Eva ska plocka och jag bär hinkar, hejar på och kortgraferar. Perfekt fördelning om man frågar mig.

Piesnes, Snartjärn och en krokig tall.




Tallrot.

Skruvad tall.

Trolltall.

Tallrotsstig.


Den här glesa tallskogen med enstaka fjällbjörkar är magisk.
Skogen får sköta sig helt själv, ingen avverkning utan naturen får ha sin gång.

Små röda rönnblad.

Odonbuskarna har också skiftat till rött.

En ståtlig Tegelsopp i blåbärsriset.

Lite renpäls på stigen.

Gott om lingon är det.

Lingonklase.

Gott om blåbär är det också.

Mums!

Trädgänsen närmar sig.

Fikapaus med utsikt.

Men kolla färgerna. 

Eva plockar och jag njuter av utsikten.
Rättvist? Kanske inte men jag håller ju hinken och kameran.

Tjatig!!!!
Men vilka färger!!

- Jag går bort mot bäcken, säger Eva.
- Ja gör du det, svarar jag. Jag sätter mig här en stund. 
Bra val Marie 😃

Vindpinade björkar.

Ännu en bild med de otroliga färgerna.

Fjällbäcken Piesnes Jåhka med tillhörande vattenfall.

Den rinner i en djup ravin.

Jag hittade en liten fjällbäck som bjöd på friskt, kallt och gott vatten.

Eva plockar på.
Igen! Färgerna!

Dvärgbjörk!
Det var sista bilden uppeifrån fjällheden.
I alla fall för den här gången.

Vi börjar gå neråt och snart kommer vi till tallskogen igen.

Då möts man av skruvade tallskelett.

Gissa vad det här är?
En havsörn. 
Där var två stycken men jag lyckades bara fånga en av dom på bild. Vilket jag är jättetacksam för. Dom hade troligen varit och ätit av renset från älgen och vi skrämde upp dom när vi kom traskandes tillbaka. Vi var inte tysta direkt för björn kommer också och äter av det där. Och en björn vill man ju inte stå öga mot öga med. 
Magi på högsta nivå.

Så här ser Piesnes Jåhka fjällbäck ut nerifrån skogen.
Ser ni vad djup ravinen är?


Tjärnen, fjället, myren och skogen.

En knut mitt på tallen.
Det syns kanske inte så tydligt men den här tallen har verkligen slagit knut på sig själv.

Ja men då tar vi en tallrot till bara för att.
Dom här silvertallarna är otroligt häftiga.

Eftersom jag inte hjälpte till att plocka är det inte mer än rätt att jag hjälper till att rensa dom där blåbären. Ca 10 liter fick Eva ihop. Bra jobbat!

Är det här Skånska asplövet ett tecken på att det är dags att bege sig hemåt?
NEJ! Jag vill inte!
Jag skulle lätt kunna stanna några veckor till. Men imorgon är det hemfärd eller i alla fall färd mot Södertälje. Färd mot Skåne blir det på onsdag.

Puss och kram!

1 kommentar:

Sofia Mackintosh sa...

Wow vilka härliga bilder! Har precis läst igenom alla dina inlägg från denna resan. Ser ut som en perfekt plats att samla energi och själaro på 🤗 hoppas betten slutar klia snart 😁 kram