Summering av WHW!

Jag tänkte göra en sammanställning av vandringen på West Highland Way.
Kanske den kan ge någon inspiration till att prova på att vandra eller gå en längre sträcka över några dagar. Kanske den kan ge några mer eller mindre bra tips, något som kan vara bra att tänka på inför någon liknande tur.

Planera och läs på:
Ju mer förberedd och påläst man är ju mer får man ut av vandringen. Det är väldigt lätt att missa små sevärdheter på vägen för att man bara traskar på.

Boka i god tid:
Jag bokade alla våra B&B redan i slutet av februari. Hur tidigt man behöver boka beror såklart på var man ska vandra. Men oftast finns där inte hur många boendemöjligheter som helst.

Packning:
Det krävs en bra ryggsäck som går att ställa in efter personen som bär den. Ska man bära med sig allt som man behöver för de dagar man är ute, då gäller det att packa lätt. Packa i vattenavisande olikfärgade påsar. Då är det lättare att hålla ordning i ryggan. Kläder som är rullade tar mindre plats. Man behöver inte byta kläder varje dag (utom underkläder och strumpor då) man blir ändå svettig igen efter bara en liten stund :-) Ta småflaskor med duschgrejor. Skippa den lilla svarta och högklackat och ta med mysdress istället att ta på efter duschen. I ryggan ska också finnas en "första hjälpen påse" med t.ex. olika förband, sårtvätt, plåster, någon sorts värktabletter, visselpipa, elastisk linda, compeed.

Transport av väska:
Om möjligheten finns så satsa på att få bagaget transporterat mellan övernattningsställena. Då behöver man bara bära med sig det som man behöver under dagen. Det är värt varenda slant.

Regnkläder/vindkläder och skor:
Se till att ha bra regnkläder eller i alla fall vindkläder. Vandrarkängor eller skor är ett absolut måste och de ska vara väl ingångna med många mil under sulan. Ta gärna med ett par lättare gympaskor, det är riktigt skönt att hoppa i dem på kvällen eller om det skulle dyka upp längre sträckor med asfalt. Vandrarkängor är till för att vandra i terräng med och inte spatsera omkring på asfalt. På tal om skor så säger jag igen COMPEED. Den som uppfann compeed borde få nobelpriset. Så fort du känner minsta tryck eller tendens till skav. Av med skor och strumpor och sätt på compeed. Det blir som en extra hud och du slipper skav och blåsor. Ta med flera förpackningar, det finns olika storlekar. Klipp aldrig i ett compeed, det är bättre att det täcker en större yta än vad trycket är. Låt det sitta på tills det lossnar av sig själv, vanligen efter två-fyra dagar.

Stavar:
Stavar kanske känns som en överdriven onödig grej, och ja visst ska man bara gå på slät mark så är det det. Men att ha i kuperad terräng är ett måste. De är en stor hjälp både när man går uppför och när man går nerför. När man ska kliva på stenar vid vadarställe, när det är lerigt och sunkigt. De hjälper också när man börjar bli trött och tappar tempo. Då blir det lite som att marschera, höger, vänster, höger, vänster.

Toaletter:
Om man inte kan kissa i det fria kommer man att få bekymmer :-) Vanligtvis är det inte tätt med offentliga toaletter. Ganska ofta finns det inte några riktigt bra ställe att huka sig bakom. Så det är bara att övervinna sin blyghet och sätta sig när man måste helt enkelt. Det är betydligt enklare för killar, de behöver inte ens ta av sig ryggan :-)

Karta och vägvisare:
En bra karta är nödvändigt även om där ska vara skyltat och markerat.

Det var lite praktiska tips som kanske kan vara någon till hjälp. Nu lite mer fakta om just vår vandring, min och Hampus.

Vi hade en otrolig tur med vädret. Lite sol de flesta dagarna, nästan ingen vind, molnigt ja men bara sju droppar regn på sex dagar. Tyvärr var det ganska disigt och dimmigt de flesta förmiddagar så utsikten var lite begränsad. Men jag tröstar mig med att tänka, att om det regnat hade vi inte kunnat se något i alla fall. Så då är ju dis och dimma en ren bonus.
Underlaget som vi gick på var lite mer besvärligt än jag väntat mig. Väldigt stenigt, stenar i olika storlekar och former. Visst vi hade några fina skogsstigar och grusvägar, men ska jag göra någon sorts kvalificerad bedömning så tror jag att av de 154 km som vi gick så var nog 130 km på steniga stigar, 15 km på grusvägar, 5 km på asfalt och 4 km på skogsstigar. Knott och annan ohyra hade jag blivit varnad för. Vi beväpnade oss med 2 flaskor bekämpningsmedel, men hade turen att komma väldigt lindrigt undan. Ett par kortare anfall av knott råkade vi utför så det får man vara nöjd med.
Vi bodde på fem olika B&B och alla var helt okej. Vi bodde på ett som jag känner att där vill jag inte bo igen. Det var ganska nergånget och det var ett äldre par som drev det. Det kändes som att det var tid för dom att lägga av med sin verksamhet. Sedan bodde vi på ett som skulle kunna mäta sig med vilket fyrstjärnigt hotell som helst. Både vad gäller rum, frukost och bemötande. Dit skulle jag kunna tänka mig att återvända bara för att få bo där några dagar igen. Priserna skiftade mellan £70 - £90 där det bästa B&B också var det billigaste.
De flesta B&B erbjöd en packad lunchmatsäck att ha till nästa dag. Där var priserna i stort sett detsamma, mellan £5 - £6.50. Prisvärt och praktiskt. Middagarna på kvällen intogs för det mesta på någon av de lokala pubarna. Det är oftast helt okej mat till ett hyfsat pris och fördelen är att man behöver inte klä upp sig :-)

Summa summarum för vår vandring är:
En riktigt fin och utmanande tur. Vi slapp skoskav och blåsor, men kände av tryck och ömhet under fötterna.Knäna klarade sig bra, men det är stavarnas förtjänst. Vissa delar var mer krävande än förväntat och jag vill nog påstå att man bör ha ganska många mil på fötterna innan man tar sig an The West Highland Way. Men tveka inte att göra det om det lockar.
Än en gång vill jag passa på att tacka Frida för skjutsen till Milgavie och Sofia, Davy och Lance för hämtningen i Fort William. Och såklart ett tack till Hampus som ville uppleva detta tillsammans med sin mor.

Vandringens kloka ord lyder:
Glöm inte att vända dig om och titta bakåt då och då. Du har ett helt annat landskap bakom dig.

Så nu återstår bara en fråga:
Vad ska jag ta mig an härnäst?
Fife Coastal Path? Där har jag redan gjort de två första etapperna.
The Great Glenn Way?
The Arran Coastal Way?
Borders Abbey?
St. Cuthberts Way?
John Muir Trail?
The Rob Roy Way?
M.fl, m.fl. m.fl. Det finns hur många som helst att välja på.

Någon som vill hänga på?