fredag 7 mars 2014

Solsken, snöstorm och hagelbyar!

Gårdagens meny var följande:
* Lax och räkpaté med örtcremefraiche
* Torskrygg med potatispuré, broccoli och smörsås.
* Glass i smakerna vanilj och hallon
Det smakade bra, inte riktigt i samma klass som onsdagens meny men väldigt gott.

Jag checkade ut vid tio och körde några mil till Loch Katrine för att ta en runda där. Det var helt okej väder när jag körde men ju närmare målet jag kom ju mörkare blev det. Framme vid parkeringen var det full snöstorm. Tusan också, jag var ju så inställd på att vandra idag med. Jag sitter och väntar i bilen en stund för att bestämma mig om jag ska köra hem ovandrad eller vad. Då ser jag att det ljusnar igen och bestämmer mig för att ge mig ut i alla fall.

Min första bild av Loch Katrine.
 
Några av kullarna som omger henne.
 
Jag startar min vandring längs en lite större stig.
Jag stöter på det här trädet som växer uppe på en stor sten.
Hur fasen klarar det stormarna?
 
Jag stöter också på ett vattenfall
 
och så kan jag se toppen på Ben Venue.
Kommer ni ihåg att det var den topp man skulle kunna se från bänken som jag hade bild på igår. Då kunde man bara se sjön Loch Ard inte toppen Ben Veneu.
Det är inte helt enkelt att orientera sig bland alla berg, men igår var jag på andra sidan om Ben Veneu.
 
Här har jag zoomat lite så den syns bättre.
Alltså Ben Veneu.
Nu har jag pratat så mycket om den toppen så jag får väl försöka bestiga den vid tillfälle. 727 meter över havet är den så det är inte konstigt att där ligger snö.
 
Dags att ge sig upp lite högre.
 
En bit på väg.
 
Här kan ni se den svarta himlen i bakgrunden som betyder att om mindre än fem minuter drar en snöstorm över mig. Längst ner i kanten ser ni skuggan av mitt huvud som betyder att än skiner solen.
 
"Skuggan Carlsson" min trogne vapendragare.
Minuten senare fäller jag upp huvan och vänder ryggen mot snöstormen som är över igen på några minuter.
 
När det dragit förbi traskar jag vidare.
Ytterligare en bit högre, molnen ligger fortfarande tunga.
 
En kvart senare är jag på högsta punkten och då skiner solen igen.
Fantastisk utsikt!
270 meter över sjön!
 
Ännu en misslyckad bild med stativ och självutlösare.
Men solen skiner :-)
Jag ville ju försöka ta ett kort på mig med den fantastiska bakgrunden. Men eftersom mitt stativ bara är knappt två dm högt funkade det inte så bra.
 
Då kom jag på att om jag håller i stativet och sätter kameran på självutlösare kan jag kanske få något som liknar något.
Eh, ja det är ju i alla fall en fin bakgrund :-)
 
Lunchdax!
Hittade ingen bänk och bord idag så det fick bli längs stigen på en liten sten.
Men utsikten är magnifik i alla fall.
 
Jag har nu påbörjat neråt gåendet och kommer plötsligt in i en mysig skogsmiljö.
 
På några ställen var stigen översvämmad så jag fick vada eller kliva på stenar.
Det ser inte mycket ut för världen men det var flera dm djupt och det vill man inte gärna kliva i. Tror inte min kängor är så vattentäta.
 
Vattenfall i skogen.
 
Nere igen och då fick jag syn på den här lille tallekvisten som växte mellan stenarna i vattenkanten. Misstänker att den sällan behöver stå törstig i alla fall.
 
Ett nytt oväder är på väg in igen men den här gången hann jag tillbaka till bilen innan det var över mig.
På mina drygt tre timmar som jag var ute blev jag attackerad av två snöstormar och tre hagelbyar och mellan det så sken solen.
 
Välkommen till Skottland! 
 

1 kommentar:

Anonym sa...

Jättefin vandring tycks det. Du hinner i alla fall aldrig tröttna på vädret.Det växlar ju hela tiden. Och blandningen av blå himmel och moln ger fina bilder! Smart att hålla i stativet och använda självutlösaren! :) / Kram från kusin Eva