Flygbladsutdelare, jajemensan!

Idag fick jag ta en runda till och dela ut reklamblad i brevinkasten. Att jag inte säger postlådor beror på att dom inte har postlådor. Alla hus och lägenheter har brevinkast, vilket då innebär att man är inne på tomten hos folk och trampar. det är en ganska skum känsla faktiskt. Sen är inte det ena brevinkastet lik det andra. En del sitter mitt på dörren, några på högkant längs med dörren och många sitter längst ner på dörren.

Ja så här ser det ut förvånansvärt ofta.

Svenska posten hade aldrig accepterat det och jag håller med dom. Efter att delat ut 200 flygblad och kanske 70-80 av dom fick jag böja mig ner till marken.

All heder åt skottska postbärare.

Idag har jag stött på den första otrevliga skotten. Ja det är klart att dom finns, men jag har inte mött någon innan så det var faktiskt lite av en chock. Jag har sett en kille i 25-30 års åldern spankulera runt i hotellet. Att jag lagt märke till honom beror på att han är lång, säkert 210 cm och stor, inte tjock bara stor. Han glider omkring där i vit skjorta, väst och slips och ser viktig ut.

När man hälsar på någon här så säger man "hey there" eller oftare en förkortad variant "hey'a"

På jobbet ska vi säga Goodmorning, Godafternoon eller Goodevening.

Men när en medlem som är i 25 års åldern och kommer halv tolv och säger "hey'a" då svarar inte jag Godmorning utan "hey'a, how are you"? 25-åringen svarar " fine, how are you? och jag svarar då "not to bad" och ger 25-åringen en skåpnyckel och handuk. Precis så som jag ska göra. Alla är nöjda och glada, utom den långe stören som helt plötsligt uppenbarar sig från ingenstans ( hur fasen han nu fick plats där) och går fram till mig och spänner ögonen i mig och säger

- Här på hotellet säger vi Goodmorning, Goodafternoon eller Goodevening aldrig någonsin Hey'a.

- Okej, svarar jag, det ska jag komma ihåg.

När han gått frågar jag mina arbetskamrater.

- Vem är den långe killen som smyger omkring här.

- Du menar G? ( han heter nåt på G, men just nu kommer jag inte ihåg vad )  

- Ja, vem är han, frågar jag igen?

- Honom ska du inte bry dig om, säger dom i kör.

- Så han är ingen chef eller nåt sånt, undrar jag.

Dom gapskattar allihop, sen säger Diane från hjärtat.

- G is an asshole, he think he is something, but he is nothing more than us.

Det var faktiskt skönt att höra för ett tag trodde jag att jag blev tillrättavisad av en av cheferna.

Ja så har man då träffat den första ohjälpsamma, otrevliga och osympatiska människan här.

Tur att dom är en minoritet :-)